Uppsatsen blir ortsnamnsguide

AnnCharlott Sjaggo heter året Hövenstipendiat i Jokkmokk. Hon får utmärkelsen för sin C-uppsats om samiska ortsnamn. - Jag känner mig hedrad, säger hon. Uppsatsen ska nu bli en ortsnamnsguide.

UPPSATS BLIR GUIDEBOK. Ann Charlott Sjaggo är årets Hövenstipediat i Jokkmokk. Hon ges stipendiet för  en C-uppstats där hon förklarar bakgrunden till  166 samiska ortnamn på kartbladet BD 14. Stipendiesumman 10.000 kronor  ska användas till att göra en guidebok baserad på uppsatsen. "Jag känner mig mycket hedrad över stipendiet", säger hon.

UPPSATS BLIR GUIDEBOK. Ann Charlott Sjaggo är årets Hövenstipediat i Jokkmokk. Hon ges stipendiet för en C-uppstats där hon förklarar bakgrunden till 166 samiska ortnamn på kartbladet BD 14. Stipendiesumman 10.000 kronor ska användas till att göra en guidebok baserad på uppsatsen. "Jag känner mig mycket hedrad över stipendiet", säger hon.

Foto: Kenth Bergmark

JOKKMOKK2008-02-11 01:45
Hon har sina rötter i landets södra delar men har levt och bott i Jokkmokk de senaste 30 åren.Till vardags arbetar Ann Charlotte Sjaggo som socionom inom socialtjänsten i Jokkmokk men även inom renskötseln som ingår i famliljens dagliga liv.I helgen fick hon ta emot årets Hövenstipendium för sin uppsats om samiska ortsnamn.Och hon känner sig hedrad.- Det är jätteroligt att få den här uppskattningen. Lite är det också lön för mödan. Jag lägger ned väldigt mycket arbete på en uppsats, som den här om samiska ortsnamn. Pengarna, 10.000 kronor, möjliggör ett manuskript för en ortsnamnsgudie, säger hon.166 namn
Den samiska ortsnamnsinventeringen, som handlat om att beskriva och förklara anledningarna till de specifika ortsbenämningarna, oftast landskapsbeskrivande eller kopplade till markanvänding, framkomlighet och allmänna levnadsbetingelser, berört både Jokkmokks- och Arjeplogsområdet. Totalt 166 stycken, alla inom kartområdet BD 14, har ägnats intresse av Ann Charlott Sjaggo. Det har tagit fem månader och några större problem har hon inte stött på även om viss dialektal problematik förekommit.- När man skriver en uppsats får man våndas i många lägen och man får backa och göra om och gå tillbaka till källorna och får ta emot kritik av sin handledare men jag har inte råkat ut för några riktiga avbrott. Men man får lägga ned mycket tid, berättar Ann Charlott Sjaggo som anser att det kan finnas anledning att avseende vissa ortsnamn göra en fördjupning genom särskilda historiska, arkeologiska och grammatiska analyser.Kan ändras
- Ett antal namn har jag inte kunnat ge svar på vad namngivningsorsaken kan vara. Ortsnamn kan till exempel ändras över tid och kan förvanskas eller förändras så det inte går att analysera vad grunden till namnet egentligen är och där har jag gått bet på flera namn, säger hon.Uppsatsens främsta nytta ligger i dess levandegörande av landskapet och den förståelse för samisk kultur och historia det medför.Blir en guide
- När man vistas i landskapet känner man att här har det vistats människor före mig. Människor som beskrivit, upplevt och försörjts sig där och råkat ut för olika händelser, säger Ann Charlott Sjaggo.Ann Charlott Sjaggo får årets Hövenstipendium, instiftat av museet till minne av apotekare Hövenmark och hans hustru, för att kunna ge ut en ortsnamnsguide för både lokalbefolkning och turister.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om