Det är ingen hemlighet att Jokkmokks politiker och kommunledning pressar av en ansträngd budget. När tertialsiffrorna nu redovisas samtidigt som prognosen för 2021 så konstaterar kommunalrådet i korthet att de kommunala bolagen JokkmokksHus och Jokkmokks Värmeverk båda går bra och att även samhällsbyggarnämnden visar positiva siffror. Då ser det betydligt värre ut för socialnämnden med ett minus på 13 mkr och barn och utbildningsnämnden som visar på ett minus på 3, 2 mkr.
– Det är naturligtvis allvarligt. Extra oroande är att individ- och familjeomsorgen står för 11 av de 13 miljonerna. Men vi kan bara konstatera det tråkiga faktum att det är fler och fler barn och vuxna som mår dåligt och behöver hjälp i vår kommun. Våra kostnader är också mycket höga jämfört med andra kommuner, säger kommunalrådet Robert Bernhardsson som fortsätter med att konstatera att placeringskostnaderna i kommunen 2020 landar på 18, 9 mkr.
– Det är främst kostnaderna för vuxna som har en extrem kostnadsutveckling, från 1,5 till 5, 2 miljoner medan vi tagit hem en miljon under posten ekonomiskt bistånd. Vi har också fått fler egna familjehem, vilket avsevärt sänker kostnadsbilden och det jobbas hårt för fler.
Största orsaken till de skenande kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen är de inhyrda socionomkonsulter som tagits in för att jobba ner det stora antalet ärenden som lagts på hög. I februari kulminerade arbetssituationen för den ordinarie personalen och beslutet om konsulthjälp tvingades fram. Kostnad: 4 mkr.
– Det var fullständigt ohållbart och vi såg det som en helt nödvändig åtgärd. Ska vi attrahera socionomer att komma hit måste de lockas av en god arbetsmiljö. Det går inte att utsätta dem för överfulla skrivbord. Samtidigt finns det ingen uppsjö av socionomer, konstaterar kommunchef Monica Lundkvist.
Skolans minus grundar sig i stort på en tänkt besparing på resurspersoner, där istället behovet ökade, och arbetsmiljöproblem på Fjällbacken kopplat till golvmattor och ventilation.
– Vi börjar se effekter av de sparåtgärder vi vidtagit. Det känns som att vi är i är på rätt väg. Vi har fått en allmän förståelse för situationen och för de smärtsamma men helt nödvändiga beslut som måste tas. Men avvikelsen i individ- och familjeomsorgen måste vi komma till rätta med. Det är den som sticker ut, konstaterar Bernhardsson.