Tragiska konsekvenser

I Norge firades 100-årsdagen av unionsupplösningen i går.
För många samer fick dock upplösningen allvarliga följder. Den här våren har konsekvenserna av den skarpare riksgränsen ställts på sin spets: Det är låsta positioner i förhandlingarna om konventionsbetet.

JOKKMOKK2005-06-08 06:30
Den 7 juni 1905 beslutade en enigt storting i Norge att upplösa personalunionen med Sverige. I olika arrangemang uppmärksammades unionsupplösningen i Norge i går. Bland annat hölls ett minnesmöte i stortinget. <br> Styrelseordföranden för svenska sametinget, Lars-Anders Baer, konstaterar dock att en aspekt av unionsupplösningen helt förbises, nämligen den hur de renskötande samerna på svensk sida drabbades. <br>Fördrevs från sina marker<br>I ett pressmeddelande från sametinget menar Baer att både Sverige och Norge försöker osynliggöra unionsupplösningen tragiska konsekvenser för samer på båda sidor av gränsen.<br>&nbsp;? På norsk sida skruvades förnorskningspolitiken mot samerna upp ett snäpp efter upplösningen och de renskötande samerna från svensk sida, i framför allt Tromsöområdet, fördrevs från sina traditionella marker med den svenska regeringens goda minne, säger han.<br>Historien upprepar sig<br>Renskötande samer från svensk sida förlorade stora delar av sina betesmarker i och med unionsupplösningen och de renbeteskonventioner som ingicks 1923 och 1972. <br>Efter den första konventionen inleddes den svenska statens tvångsförflyttningar av nordsamer till lulesamiskt område. Ett förfarande som stundom sår split i det samiska samhället än idag.<br>Lars-Anders Baer menar också att historien upprepar sig. Det han åsyftar är de strandade förhandlingarna mellan Norge och Sverige när det gäller de svenska samernas rätt till renbete på norsk sida, det så kallade konventionsbetet. Rätten till bete i Norge är mycket betydelsefull för åtskilliga renskötare från den svenska sidan av gränsen.<br>Vägrar förlängning<br>Sverige har vägrat att förlänga 1972 års beteskonvention än en gång och hävdar att det är gränstraktatet från 1751 med bilagan Lappkodicillen som gäller tills vidare, vilket också är mer gynnsamt för renskötarna på svensk sida. <br>Det norska motdraget är att stifta en ny lag vars innehåll är i stort sett detsamma som i avtalet från 1972.<br>&nbsp;? Sametingen från norsk och svensk sida har vädjat till statsministrarna Kjell Magne Bondevik och Göran Persson att återuppta förhandlingarna. Det vore också bra om samerna själva fick mandat att fortsätta förhandlingarna. Det viktiga är att rennäringen i Norge och Sverige kan komma överens och jag tror att det skulle kunna fungera utan inblandning från staten. Men från norsk sida kör man på som om inget hänt och i nästa vecka skall norska stortinget anta en ensidig lag för att reglera renbetet för renar från svensk sida. Från Göran Persson har vi inget hört än, säger Lars-Anders Baer.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om