Den 30 november startar FN:s stora klimatkonferens i Paris där ledare för världens länder ska försöka komma överens om ett nytt globalt klimatavtal som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, för att bromsa klimatförändringarna.
Vilka kortsiktiga följder ett globalt klimatavtal skulle få i Norrbotten är svårt att sia om. Det menar Ylva Sardén, strateg på länsstyrelsen i Norrbotten.
– Det är svårt att säga. Jag skulle tro att det tar en stund innan det landar på regional nivå, säger Ylva Sardén.
Hon nämner några områden som troligtvis kommer att prioriteras i Sverige; det kommer att ske en utbyggnad av infrastrukturen för elbilar, en satsning på solceller för att producera el, satsning på biogas och utökad märkning av produkters energiförbrukning.
– Konsumenten ska ha större möjligheter att välja klimatsmart, säger Ylva Sardén.
– Det kommer att ställas krav på att minska energiförbrukningen. Det kommer också att märkas för den tunga industrin. Med största sannolikhet kommer utsläppshandeln att fortsätta och fördjupas. Alla energiproducenter kommer att märka av det, säger Silva Herrmann, projektledare på Energikontor Norr i Jokkmokk.
Hon arbetar med ett EU-finansierat projekt, kallat Coopenergy och kommer att befinna sig i Paris i början av december, eftersom projektet håller sin avslutningskonferens där.
Oavsett om det blir ett globalt klimatavtal om utsläppsminskningar eller ej i Paris så har EU fattat beslut som får konsekvenser i Sverige och Norrbotten tillägger hon.
– Från och med 2021 ska alla nya byggnader som byggs vara lågenergibyggnader. Det påverkar starkt. För kommuner gäller det redan från 2019, säger Silva Herrmann.
Silva Herrmann säger att det är svårt att förutsäga genomslaget i praktiken av ett globalt klimatavtal. Kyotoavtalet 1997 följdes av en rad konferenser där olika kryphål och undantag definierades.
– Det avtal man ska diskutera nu i Paris är tänkt att träda i kraft först 2020. Det kan ju hända mycket under fem års tid, säger Silva Herrmann.
Klimatfrågan är svår för gemene man menar hon. Människor har svårt att inse de långsiktiga konsekvenserna av sitt handlade i dag.
– För oss är problemet att klimatfrågan är så abstrakt. Det jag gör i dag har så pass liten inverkan på vad som kommer att ske om 50 år. Om jag inte tar bilen till jobbet i dag är det svårt att säga vilken positiv effekt det har. Jag har alla problem, men de positiva effekterna delar alla på, säger Silva Herrmann.