Det har under flera år pågått en kamp för Luleälven, och den fortsätter. Just nu är en lagstiftning ute på remiss, kopplad till miljön i vattendragen som har kraftverk. Däribland Luleälven.
– Det vi är oroliga för, och som det låter i dag, det är att man ska lämna Luleälven som den är det vill säga fullständigt förödd, säger Roland Boman, ordförande för Framtid i Jokkmokk.
Det är bakgrunden till att närmare 20 föreningar och partier från främst Jokkmokksområdet har gått ihop och skrivit under för ett upprop som kommer att skickas till riksdagen.
– Vi är väldigt oroliga att våra riksdagsmän och miljödepartementet bara lyssnar på den storskaliga vattenkraftens företrädare, säger han och fortsätter:
– Den här extrema miljöförstöringen som staten har genomfört efter Luleälven där måste man ändå kunna börja resonera och göra återställningar.
Lagstiftningen som är ute på remiss fram till oktober kan skapa en fond, som sedan kan hjälpa olika älvar miljömässigt. Arbetet som pågår nu är för att bestämma hur pengar från fonden ska betalas ut, till vilka typer av åtgärder och hur det ska gå till.En stor oro från gruppen som skrivit under upproret är att pengar som dras in genom elen som produceras i Luleälven kommer att användas söderut för miljöåtgärder där.
– Den här älvdalen producerar enorma vinster till statskassan och bidrar med mycket energi till landet. Då är det väl inte mer än rätt att man kompenserar den här landsänden på något sätt, säger Henrik Blind, ordförande för Miljöpartiet i Jokkmokk, som också skrivit under uppropet.
Han är inne på samma linje som Roland Boman och menar att vattenkraften vid älven haft en stor påverkan på både människors liv och naturen i området. – Dels är det så klart det fysiska ingreppet, det är ju ett ärr för evigt. Sedan sker det ju så klart eroderingar av strandlinjer. Om isen inte har något naturligt sätt att fästa blir det ju att den ligger och gnager mot strandlinjen.
Att pengar från fonden bara skulle gå till vattenkraft söderut håller inte Rickard Holmgren, miljöchef på Vattenfall, med om.
– Det man sagt är att pengar ska kunna utbetalas för att uppnå de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna kommer att fastställa under 2018. Det innebär att ett visst antal åtgärder ska utföras, även i Luleälven. Då kan man söka medel från den här fonden för att uppfylla en sådan miljökvalitetsnorm, säger han och fortsätter:
– Det är nog inte rätt uppfattat att det bara handlar om att skicka pengar till den småskaliga vattenkraften i sydvästra Sverige. Det omfattar även storskalig vattenkraft.
Kurt Lundström är ordförande för Lule Älvdals Serviceorgan, LÄS, och har under flera års tid kämpat för miljön kring älven. Att Vattenfall själv skulle kunna söka pengar för att förbättra miljön kring Luleälven tycker han låter som ett bra förslag.
– Det är en utomordentligt bra tanke. Vattenfall borde ju själv kunna söka pengar till de insatser vi begärt under flera år.