Skolorna i Jokkmokk ska bli jämställda

Skolorna i Sveriges kommuner når inte upp till jämställdhetsmålen i skolplanen. På grund av det anmodade regeringen kommunerna att låta utbilda så kallade genuspedagoger. Antalet platser för varje kommun byggde på elevantalet.  ? Eftersom Jokkmokk är en liten kommun hade vi bara en plats, men det var flera kommuner i Norrbotten som inte utnyttjade sina platser och därför kunde vi skicka flera personer, berättar Kerstin Fors Mattsson, pedagogiskt ansvarig på Jokkmokks kommun. Syr ihop en strategi Fyra personer från Jokkmokk tar alltså sin examen i genuspedagogik om ett par veckor. De fyra är Agneta Almqvist, Kerstin Fors Mattsson, Monika Åhman och Astrid Tjikkom. Som examensarbete har de gjort två projektplaner för hur grundskola/gymnasium respektive förskola kan arbeta med genusstrategier och jämställdhet. De båda ska sedan sys ihop till en genusstrategi på tre år som omfattar hela Jokkmokks kommuns utbildningsverksamhet. Målet är att ge flickor och pojkar samma villkor i skolan.  ? Men det är inte barnen som ska förändra sig. Det är vi pedagoger som alltid måste ha jämställdhetsglasögonen på, säger Monika Åhman. I nästa steg finns den så kallade kompensatoriska pedagogiken. Den går ut på att killar tränas på det som tjejer oftast är bättre på, och tvärtom. Det handlar, understryker genuspedagogerna, inte om att ta ifrån respektive kön något, utan att tillföra dem något och därmed rusta dem bättre för framtiden. I förlängningen, säger Monika Åhman, handlar det också om att rätta till en obalans i samhällets maktfördelning.  ? Vi kommer inte ifrån att det finns en manlig överordning som skapar den obalansen, säger Agneta Almqvist. Svårare för flickor Hon talar alltid om för sina elever vad hon gjort när hon varit borta i samband med utbildningen och säger att det då brukar uppstå en diskussion. Men också med små barn går det att arbeta med jämställdhetsfrågorna. Det har visat sig att om man uppmanar treåringar i en förskolegrupp att ställa sig högst upp i rutschkanan och säga sitt namn högt och ljudligt innan de åker ner, så är detta svårare för många flickor än pojkar.  ? En sån övning i att få flickorna att ställa sig upp och säga sitt namn kan bidra till att de vågar ta för sig offentligt på samma sätt som pojkarna senare, säger Kerstin Fors Mattsson. Hon och kollegorna är övertygade om att alla vinner i längden på ökad jämställdhet. Men frågan är då varför samtliga blivande genuspedagoger från Jokkmokk är kvinnor.  ? Dels är vi få män i organisationen. Men sedan frågade vi bara dem som vi visste hade ett stort intresse för de här frågorna. Bland dem fanns det inte några män. Men förhoppningsvis blir männen mer intresserade nu, säger Kerstin Fors Mattsson. asa.lindstrand@kuriren.com 0971/554 25

Skolorna i Jokkmokk ska bli jämställda

Fyra genuspedagoger från Jokkmokk tar snart sin examen.Deras uppdrag blir att ta fram en genusstrategi för förskola och skola i kommunen.? Det handlar inte om att göra om flickor och pojkar, utan om att alla ska få samma förutsättningar, säger Agneta Almqvist.

Fyra genuspedagoger från Jokkmokk tar snart sin examen.
Deras uppdrag blir att ta fram en genusstrategi för förskola och skola i kommunen.
? Det handlar inte om att göra om flickor och pojkar, utan om att alla ska få samma förutsättningar, säger Agneta Almqvist.