Situationen på värmeverket ska utredas

SEKO:s ordförande Erland Spiik har deltagit i otaliga möten vid värmeverket, för att försöka reda ut de arbetsproblem som lett till att flera anställda har sagt upp sig.
- Ledningen lyssnar inte. De låtsas som att det regnar och tycker inte att det är något fel varken med styrningen eller organisationen. Men det har varit dålig organisation och vantrivsel sedan flera år tillbaka, säger Erland Spiik.

Konsultutredning
För att bringa ordning i arbetssituationen har Arbetsmiljöverket kopplats in via facket. Dessutom har en konsultutredning tvingats fram. Erland Spiik ska närvara då rapporten med förslag till förändringar presenteras i mitten av augusti.
- Allt hänger på styrelsen som har ansvar för alltihop. Jag kan inte begripa att styrelsen inte har gjort något åt problemen för länge sedan. Värmeverkets ledning har en oförmåga att ta tag i saker. Det får inte längre fortgå på det här viset, säger Erland Spiik.
I fjol höst ställde Arbetsmiljöverket krav om att Värmeverket ska utforma en tydlig uppgiftsfördelning och en riskbedömning vid olika arbetsuppgifter. Dessutom ska alla anställda utbildas inom panncentralen där det också ska finnas rutiner för årliga uppföljningar. Vid en kontroll i maj hade kraven ännu inte uppfyllts.
- Inspektören ska göra ett nytt besök under hösten. Inom sex månader ska nya arbetssätt vara påbörjade. Värmeverket fick respit eftersom de visat en vilja till förändring även om de inte hunnit komma igång praktiskt. Enligt anteckning fanns ett redovisningsmaterial framtaget, säger Anita Israelsson, tillsynsdirektör vid Arbetsmiljöverket.

Ärendet ska följas upp
Anmärkningsvärt är dock att den arbetsmiljöplan som Värmeverket visat fram, vilket Arbetsmiljöverket har tagit fasta på, har gjorts av en före detta anställd maskinist.
- Det är också lite skrämmande att miljöplanen inte blivit gjord från ledningens sida. Jag förväntar mig en förändring vid Värmeverket och kommer att följa upp ärendet. Ett kommunalt bolag som drivs på det här sättet blir också dyrt för kommuninvånarna. Om rätt utrustning skaffas till pannorna och utbyggnaden av fjärrvärmenätet samordnas bättre, som här i Luleå, blir värmekostnaden betydligt billigare, säger Erland Spiik.
Jokkmokks kommun har den dyraste fjärrvärmetaxan i hela länet, enligt en jämförelse som gjorts under våren. Samma undersökning visade att fjärrvärmen i Luleå kommun är billigast.
Kuriren har sökt både styrelsens ordförande Inger Wikman och VD Claes Marcusson för att de ska få bemöta kritiken. Ingen av de två har gått att nå via telefon.