Samisk historia stavas Wallmark

Det är terminsstart på Samernas utbildningscentrum. Slöjdelever, rennäringselever och språkelever ropas upp. Var och en får tala om vilka de är och sätta en nål på kartan som visar varifrån de kommer. De flesta är samer, en del är svenskar. Så har det varit sedan mitten av 1960-talet. Från att bara ha varit en skola för samer, öppnades den då för svenskar. Klassfotona berättar om en förändring. Från att varenda elev bär kolt 1967, så är koltarna helt borta bara ett par år senare. Rektorn Henrik Micael Kuhmunen hälsar eleverna välkomna. Han drar några förhållningsregler för dem som bor på skolan. Som att ingen alkohol får förtäras på elevhemmet. Av myndiga personer som betalar hyra. Ett skolkulturellt arv kanske.  ? Lennart Wallmark var en omtänksam och engagerad rektor, men han ville att det skulle vara ordning och reda. Klockan 22 skulle alla vara på sina rum och det fick inte förekomma något spring mellan rummen eller från folk i samhället, säger Anna-Maria Blind Olsson. Rektor ställde krav Hon var elev på folkhögskolan i slutet av 1950-talet och säger att det egentligen var de bästa åren i hennes liv. Tillsammans med Anna Helena Sarri Nordrå har hon skrivit boken Eldsjälen Lennart Wallmark. En bok om prästen som blev legendarisk rektor för Samernas folkhögskola under 30 år.  ? Jag minns honom som en rektor som ställde krav ? vi var där för att lära oss ? men han var också omtänksam och man kände alltid att man hade hans stöd. Jag tyckte att det var skönt att det var ordning och reda. Det var ro på kvällen och det var en trygghet som i ett hem, säger Anna-Maria Blind Olsson. För några år sedan insåg hon att Lennart Wallmark och hans gärning höll på att falla i glömska. Att unga samer inte längre visste vem han var. Därför bestämde hon sig för att gräva fram material ur arkiven och skriva en bok. För Lennart Wallmark var, menar hon, en stark vän av den samiska kulturen. Han var en kyrkans man, men talade om för samerna att deras jojk inte var syndig, utan något de skulle ta vara på.  ? Han fick kritik för det. Laestadianismen var stark, särskilt norrut, och den sopade undan mycket av samekulturen. Lennart Wallmark tog upp det och ville att allt som hörde till kulturen skulle lyftas fram, berättar Anna-Maria Blind Olsson. Jokkmokk mest centralt I 1940-talets Sverige fanns folkhögskolor lite varstans. Men samerna hade ännu inte någon egen. Gustav Park, kyrkoherde i Stensele, och Karin Stenberg, lärare i Arvidsjaur, tog därför initiativ till att starta en. De menade att samerna behövde utbildning för att kunna föra fram och driva sina frågor. Folkhögskolan öppnade på prov 1942 och drevs sedan under tre år i Sorsele.  ? Man gjorde en undersökning bland samer om de ville ha en egen folkhögskola och det ville de. Redan från början var det bestämt att den skulle ligga i Jokkmokk. Jokkmokk var mest centralt för samerna och den ort där det fanns flest samer. Svenska Missionssällskapet var huvudman för skolan, och förblev så fram till början av 1970-talet. Lennart Wallmark var rektor från början och skolan drevs på kristen grund. Eleverna skulle vara samer. De kom från Norge, Sverige och Finland och hade sexårig nomadskola bakom sig.  ? En del hade gått vanlig folkskola och de hade aldrig fått lära sig någonting om sin egen kultur, vare sig språket, slöjden eller något annat, säger Anna-Maria Blind Olsson. Kamratförening bildades Förutom de vanliga skolämnena och ämnen i samisk kultur tränades eleverna på Samernas också i föreningsliv. En kamratförening där alla som gått på skolan bildades, liksom en idrottsförening som arrangerade de samemästerskap som lever kvar än i dag. Den första sameslöjdskonsulenten anställdes 1947. Det var Runo Lette Johansson och hans logotyp till vintermarknadens 350-årsjubileum används ännu. Under Lennart Wallmarks tid som rektor gick ungefär 500 elever på Samernas folkhögskola. Namnkunniga elever är Lars Pirak, Rose-Marie Huuva och Johan Märak.  ? Då var det egentligen det enda utbildningsalternativ som fanns för samer och här i Jokkmokk var det en självklarhet att man skulle gå där den dag man fyllde 18, säger Anna-Maria Blind Olsson. Tog samernas parti Hon vill framhålla den insats som Lennart Wallmark gjorde inom samernas organisering. 1945 var han med och bildade Sáme Ätnam. Organisationen hade ett näringsutskott, som knoppades av till Svenska Samernas Riksförbund, SSR. 1953 organiserade Wallmark en konferens som samlade samer från hela Norden. Syftet var att få samer att samarbeta över gränserna och resultatet blev så småningom Nordiska samerådet.  ? Han tog också samernas parti i vattenregleringsfrågor. Och tillsammans med Sáme Ätnam tog han initiativ till Jokkmokks museum, Ájttes föregångare, säge Anna-Maria Blind Olsson. I början av 1970-talet kände Lennart Wallmark att han hade gjort sitt för Jokkmokk och Samernas folkhögskola. Han återgick till prästämbetet och avslutade sin karriär som kyrkoherde i Häggenås, Jämtland. När han dog 1994 var han 84 år. Han donerade hela sitt privata arkiv, med skrifter, inspelningar och foton, till Ájtte.  ? Det finns så mycket kvar att göra. Han sade själv att det skulle gå att göra en doktorsavhandling om bara hur samerna hanterades i vattenregleringen, säger Anna-Maria Blind Olsson. asa.lindstrand@kuriren.com 0971/554 25