Hon är genusforskare, filosofie doktor i teknik- och vetenskapshistoria och har rötter i Jokkmokkstrakten.
- Det är förståeligt att det finns förhoppningar om gruvdrift men det är utländska företag och kommer verkligen folk från orten att få jobb där?
May-Britt Öhman har studerat säkerhet kring gruv- och vattenkraftsdammar. Haverier inträffar internationellt och i Sverige, påtalar hon.
- Är det någon vid Luleå kommun som betänker att Luleälven är deras dricksvattentäkt och vad som händer om en gruvdamm brister i älvens närhet? Ingen tittar på sammantagna effekterna.
"Vatten går inte att stoppa"
Nära Seitevaare, vattenmagasinet för Lilla lule älv, finns ett av uppslagen till gruvdrift.
- Samtidigt som Seitevaare har problem.
Folk har uppfattningen att vattenkraftsdammarna är täta och säkra. I själva verket läcker det hela tiden, säger hon.
- Vatten går inte att stoppa, det strömmar hela tiden igenom alla slags dammar, gruvdammar såväl som vattenkraftsdammar. Då för det med sig alla slags giftiga tungmetaller.
May-Britt Öhman ser likheter mellan gruvprojekt och vattenkraftsepoken.
- Människor ser drömmar om något. På 1950-talet och 1960-talet framfördes att vattenkraften är för nationens bästa och ett lyft för Jokkmokk. Hur ska Jokkmokk få något annat nu?
- Det här verkar inte mer lovande. Kan man gå ihop och ta del av vinsterna vore det en annan grej. Jag ser ingen som garanterar det.
Konsekvenser
May-Britt Öhman konstaterar att det historiskt är män som lanserar stora projekt.
- Vilka drömmar har de män som driver det här? Om det är pengar, vad ska de göra med dem?
- Och ofta bor de som driver drömmarna långt ifrån dess konsekvenser.