Du är renskötare och även politiskt aktiv. Hur ser dagarna ut?
– Det är väldigt varierande, jag har haft möten på de mest konstiga ställen man kan ha. Försöker vara ute i skogen med renarna, de jag prioriterar högst, uppbyggt med ett liv där man måste boka upp möten långt i framtiden. Rennäringen är inte styrd av tid utan snarare ljus och väder, och det kan svårt med mycket pusslande och det blir många möten över telefon. En gång när jag satt i ett möte råkade de passa sig precis så att de tog kaffepaus samtidigt som jag hoppade jag in i en helikopter och när jag landade var kaffepausen slut.
Du var relativt ung när du blev politiskt aktiv. Hur skulle du säga att du tagits emot inom politiken?
– Sáminuorra som jag är ordförande för har en ganska stor roll både i Sápmi men även i det svenska samhället. Jag har alltid tyckt att man får lika stor plats. Jag har alltid känt att jag får uttrycka min åsikt men kanske inte att alla tar till vara på den. Är man lite yngre så är det svårare att få en plats att bli lyssnad på. De senaste åren känns det som att fler är intresserade av att lyssna på ungdomar.
Vad tror du det beror på?
– Ungdomar har tagit mer plats och ser man till Fridays for future-rörelsen har ungdomar tagit större plats i samhället och de lyfter fler frågor och kämpar mer. En observation som jag gjorde när jag lyssnade på Sametinget är att det är flest män som är aktiva. Men ser man till oss inom ungdomsförbundet är det flest yngre kvinnor. Vi har svårt att rekrytera yngre män.
Har du någon spaning gällande vad det kan beror på?
– Om jag ska gissa så kan det vara så att man uppfattar det som svårt att vara medlem i en organisation eller sitta i en styrelse. Det är en lärande process och något vi arbetar utifrån, man behöver inte kunna så mycket innan så kanske tror man att det är mer komplicerat än vad det är. Jag hoppas att det förändras så det blir mer jämställt, men inte bara jämställt utan jämlikt. Det behövs en bred spridning baserat på åldersfördelning och bakgrund.
Vilka frågor skulle du säga är viktiga för unga samer nu i och med att vi har sametingsvalet på ingång?
– Egentligen är alla samiska frågor ungdomsfrågor. De är viktiga i och med att allt handlar om framtid. Därför är det svårt att säga en fråga som är viktigare än de andra. De hänger ihop med varandra, till exempel språk och möjligheten att inte kunna uttrycka sig på sitt modersmål kan kopplas ihop med psykisk ohälsa.
Sanna Vannar lyfter även rennäringingen och utbildning som sammankopplade frågor. Hon menar att om man informerar fler om den samiska kulturen och fler får en inblick och förståelse så kommer rasismen förhoppningsvis minska. Utöver de frågorna lyfter hon även skogsfrågan, förändringen av rennäringslagen och de förändringarna som kommer med Girjasdomen som stora frågor för framtiden.
Vad inom skogsfrågan är av vikt för framtiden?
– Frågan har blivit aktuell i och med demonstrationerna mot Sveaskog. Ser man på frågan utifrån samebyarna huggs det för mycket gammal skog, skog som hade kunnat vara renbetesmarker. När man skapar kallhyggen rubbas ekosystemet vid markberedningen, det får en påverkan på laven på backen som inte får samma förutsättningar att växa.
Fotnot: Sáminuorra är en partipolitiskt obunden organisation.