Renar utfodras i hägn
Det frusna islagret vid markytan gör det svårt för renarna att komma åt maten. Därför har många samlat ihop renarna i hagar för utfordring. Lars-Anders Gillenbjörk och Gun Aira har renarna bakom bostadshuset. - Betet är katastofalt, säger Gun Aira.
- Det blir renskiljningar i dagarna då hjordarna från Padjelanta kommer ner. Vissa vintergrupper har renarna i fjälls ännu och provar om det går bättre att komma åt mat där. Vi har samlat ihop en vintergrupp som varit i lågfjällsområdet i Nausta där det är lättare att komma åt backen men däremot är det mycket snö där, upp till 80 centimeter tjockt, och ett mellanskikt i snötäcket. Det är något bättre bete på högre höjd eftersom det inte blev någon isbildning mot backen, säger Nils-Petter Pavval, ordförande i Tuorpons sameby.
Samlar ihop renarna i hagar
Han uppger att de i dagsläget utfodrar kring 200 renar vilket innebär kring fem kronor i bara matkostnad för pellets per dag och ren.
Innan renskiljningarna har ägt rum vet Nils-Petter Pavval inte vad övriga medlemmar i samebyn har planerat men tippar att många väljer utfodring i hägn.
Även i andra samebyar, Sirkas och Jåhkågaska till exempel, har många samlat ihop sina renar i hagar i närheten av tätorten för daglig helutfordring. Gun Aira och Lars-Anders Gillenbjörk har sökt tillstånd hos kommunen om att få utöka renhagen på kommunal mark bakom deras bostadshus, där cirka 50 renar redan finns. I skogen utanför hagen strövar hundratalet renar omkring.
- Vi matar renarna i hagen upp till två veckor så de får vänja sig vid pelletsfordret och slår hänglav så de får i sig något naturligt under övergången. Sedan släpper vi ut dem i skogen och fortsätter utfrodringen, säger Lars-Anders Gillenbjörk som räknar med att fortsätta ända fram till våren.
Katastrofalt bete i år
Leif Länta från Jåhkågaska avvaktar än så länge.
- Jag stödutfordrar i skogen då och då. Fläckvis är det möjligt att komma åt maten. Man får se hur det blir längre fram, säger han.
Renskötarna är ense om att årets bete är katastrofalt.
- Det har inte börjat bra i år och jag tror inte att betet blir bättre förrän till sommaren. Innan dess lär markisen inte smälta bort. Vi får hoppas att det blir uppehållsväder nu, säger Nils-Petter Pavval.
Långa väntetider i handläggningen av ansökan om bidrag till utfodring, samt risken för avslag, försvårar situationen.
- Två månader innan man får svar är alldeles för lång tid. Det måste förändras. Renskötarna står nu inför valet att chansa på att renarna överlever i fjälls eller att ta en mycket kostsam risk. Det är svårt då man inte vet om man får någon hjälp eftersom utfodringen pågår under flera månader, säger Gun Aira.
Så jobbar vi med nyheter