Renägare kan få problem med ersättning

Under Gasskájvvos branter ligger minst 120 renar, förmodligen många fler, döda. Av någon anledning drevs de över stupet för ett antal veckor sedan. Och bland renkropparna finns också levande djur. Åtminstone fem renar är kvar i området. De balanserar på en brant snölega nära den 1.322 meter höga toppen. Minsta störning kan få dem att gå samma öde till mötes som de andra. Ovanför deras huvuden seglar en gammal havsörn och två kungsörnar. Korpar och kråkor skränar och skriar konstant. Nils-Petter Pavval, ordförande i Duorpon sameby, säger att en tur mitt i eländet är att det inte är någon enskild renägare som drabbats extra hårt av händelsen. ? Det är renar från både Duorpon, Jåhkågaska och Sirges samebyar som har dött och de flesta renägarna har mist en till tre renar, berättar han. Han menar att det handlar om små renskockar som blivit kvar i fjälltrakterna vid höstens samlingar och som sedan samlats på ett och samma ställe när betesförhållandena längre ner har blivit för dåliga. När det blir för besvärligt för renarna att gräva sig ner genom snötäcket söker de sig upp på höga höjder där marken är barblåst. Troligt ett lodjur Sedan den första förvåningen eller bestörtningen över det inträffade nu har lagt sig tar de byråkratiska diskussionerna vid. Nils-Petter Pavval är övertygad om att det är rovdjur, mest troligt lodjur, som ligger bakom rendöden och hoppas att samebyarna kan få statlig rovdjursersättning för massdöd. För att sametinget ska betala ut ersättning till same-byn krävs dock att länsstyrelsen har kvalitetssäkrat händelsen som massdöd, men det har länsstyrelsen inte gjort. ? Det låter förstås konstigt, eftersom det är så många renar som har dött, men vi kan alltså inte kalla det här för massdöd i enlighet med de föreskrifter som finns. Dels har det ju gått så lång tid innan det här upptäcktes och spårförhållandena har varit sådana att det inte med säkerhet går att koppla ihop renarnas död med ett rovdjur, säger länsstyrelsens fältchef Karina Lövgren. Avvaktar data Däremot, fortsätter hon, är länsstyrelsen noga med att dokumentera allt som kommer fram när det gäller rendöden för att ha alla uppgifter samlade. ? Vi avvaktar nu en del data från Statens veterinärmedicinska anstalt och från den GPS-sändare som det döda lodjuret hade för att få nya pusselbitar, berättar Karina Lövgren. Nils-Petter Pavval säger att samebyn först får se vad som händer ? blir det nej till ersättningen får de ta ställning till hur de går vidare då. ? Det är klart att länsstyrelsen håller på sitt och vi håller på vårt. Men visst är det rovdjur som ligger bakom ? hade renarna fått beta i lugn och ro hade de aldrig kastat sig utför något stup, säger han. Att vara hård som stål i motgång Jag går i renhjorden som springer motsols Glädje fyller mitt sinne själen finner ro Jag kastar fast min ren som guld är den för mig I hagens mitt ser jag herrar handläggare de skall sköta renar bakom skrivbord Renen har sin lag handläggarna har sin Två krafter motstridiga Den ena, de hårda vindarnas egendom den andra har sin makt Samen slites mellan de två Paulus Utsi, ur diktsamlingen Giela Gielain. asa.lindstrand@kuriren.com

Renägare kan få problem med ersättning

Det är renar från alla tre fjällsamebyarna i Jokkmokk som rasat ner för Gasskájvvos branta stup.Även om det är uppenbart att det är fråga om massdöd, så kan det bli svårt att få statlig ersättning för det som hänt.

Det är renar från alla tre fjällsamebyarna i Jokkmokk som rasat ner för Gasskájvvos branta stup.
Även om det är uppenbart att det är fråga om massdöd, så kan det bli svårt att få statlig ersättning för det som hänt.