Regeringen säger ja till gruvan i Kallak

"Vi älskar gruvor", sa näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i höstas. 112 dagar senare har regeringen sagt ja till en gruva i Kallak. Men beslutet kommer med tolv villkor.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) meddelar regeringens ja till en gruva i Kallak.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) meddelar regeringens ja till en gruva i Kallak.

Foto: Henrik Montgomety/TT

Jokkmokk2022-03-22 14:25

Efter åtta år av kamp och väntan är i vart fall frågan om bearbetningskoncessionen avgjord. På en presskonferens på tisdagen meddelade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) att regeringen säger ja till en gruva.

– Jag kan idag meddela regeringens beslut att bevilja Jokkmokk Iron Mines AB bearbetningskoncession för Kallak, säger han.

Det var så långt tillbaka som 2013 som bolaget Jokkmokk Iron Mines AB, ett dotterbolag till brittiska prospekteringsföretaget Beowulf Mining, ansökte om bearbetningskoncession för en järnmalmsgruva i Kallak. Striderna ha rasat sedan dess med renskötare och miljövänner på ena sidan, och på andra de som ser ekonomiska fördelar och vill att Jokkmokk ska växa med nya arbetstillfällen.

Länsstyrelsen i Norrbotten sa nej och Bergsstaten passade efter flera turer frågan till regeringen, där ansökan blev liggande i flera år. Nu när regeringen godkänner gruvbolagets ansökan innebär det att de kan gå vidare och ansöka om miljötillstånd.

Ministern inledde med att ta upp avvägningen de har fått göra mellan rennäringen och gruvnäringen, som bägge är riksintressen. Efter det kom regeringens ja, som kommer med tolv "unika villkor" för beslutet.

– Detta är ett historiskt beslut, i regel brukar den här typen av beslut ske utan villkor, men så blir det inte här utan här är villkoren många och omfattande, säger Thorwaldsson.

Villkoren handlar om att samebyarna ska gå skadeslösa och att gruvans verksamhetsområde på runt 1 300 hektar ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. Själva dagbrottet ska bli ungefär 100 hektar. Bland annat ska Jåhkågasska sameby ersättas av bolaget för merkostnader om de tvingas flytta sina renar med lastbil eller får påverkan på renbetet. Stängsel och skyddsvallar måste sättas upp för att inte riskera olyckor med renar.

– Det har vi gjort för att så långt det är möjligt motverka en negativ påverkan på renskötseln utifrån statens övergripande ansvar att rennäringen ska fortleva. Anläggningsarbeten ska ske under perioden då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för renskötseln, säger ministern.

Fyndigheten är den största kända som ligger obruten i Sverige. Nu när regeringen lämnat besked kan gruvbolaget undersöka om det ekonomiskt och miljömässigt går att bryta malmen. Sedan görs en tillståndsprövning i mark- och miljödomstolen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!