Hon tillhör aktivisterna som vill stoppa gruvbrytningen i Kallak, nära Randijaur, Jokkmokks kommun. Hanna Sofie Utsi har varit där länge och bör vara igenkänd men det var inte frågan.
– Minoritetsspråklagen säger att man i vissa kommuner har rätt att i kontakt med myndigheter ha den kontakten på minoritetsspråket. Jag talar svenska som andra men har jag rätten att ha samisk tolk i kontakt med myndigheter, då kräver jag det, säger hon.
Testa
I Hanna-Sofi Utsis fall är samiska språket och Jokkmokk är en av kommunerna som omfattas.
Hon efterlyste tolk när hon på plats i Kallak kom i konfrontation med polisen. Hon nekades.
– Jag vill ha det prövat, var det sker vet jag däremot inte.
Norrbottenspolisens operative chef Per Karlsson talar om polisens skyldighet att ha resurser för att kunna möta minoritetsspråken.
– Jag förstår hur hon menar. Vi är skyldiga att ha samisk tolk, och vi kan skrapa fram det, säger han.
Däremot har inte Per Karlsson något rakt svar på om situationen i Kallak krävde det. Den som leder insatsen avgör.
Per Karlssons huvudinställning är att det i uppkomna situationer bör gå att göra sig förstådd. I senare skede, när ett ärende fortgår, kan tolk behövas.
Italienska
Och det finns fler fall.
Aktivister berättar om en italienare i Kallak som hölls i förvar flera timmar utan tolk, trots personers påpekande.
Där gäller inte minoritetsspråkslagstiftningen men aktivisterna driver frågan.
Nätverket Gruvfritt Jokkmokk, Föreningen Urbergsgruppen Jokkmokk samt Kamp Gállo har skrivit ner 16 punkter som anmäls som fel begångna av poliser, företag eller vakter.
Listan omfattar allt från polisvåld till tolkfrågan och brister i säkerheten vid sprängning.