Projektpengar gick till kommunens kassa
Projektet Tillväxt Vuollerim blev en god affär - för Jokkmokks kommun.Budgeten sänktes med 700.000 kronor, men ändå rekvirerar kommunen full pott av bygdemedel. Dessutom blev projektet så billigt att flera hundra tusen kronor från Sparbanken kunde läggas direkt i kommunens kassa.
- Jag frågade vart resterande 700.000 kronor hade tagit vägen, och fick till svar att de hade gått in i kommunens svarta hål, säger Kurt-Lennart Mickelsson, centerpartist och byaålderman i Vuollerim.
Jämförde handlingarna
Kuriren har talat med personer som var på mötet. De bekräftar att glappet i budgetarna redovisats, men är inte tvärsäkra på vilka ord som användes som förklaring. Någon säger att de inte fick svar, en annan att svaret var att pengarna gått till kommunens övriga verksamheter.
Efter mötet for Kurt-Lennart Mickelsson till kommunen och begärde ut den ekonomiska redovisningen, men fick inte ut den med motiveringen att den innehöll uppgifter om enskilda företag. Mickelsson vände sig i stället till länsstyrelsen och fick utan omsvep ut de offentliga handlingarna.
Länsstyrelsens handlingar bekräftar att den ursprungliga budgeten var på tre miljoner kronor. Länsstyrelsens beslut innebär också att högst 1,5 miljoner av kostnaderna för projektet får utgöras av bygdemedel. Kurt-Lennart Mickelsson begärde då på nytt att få projektbudgeten från kommunen. Den här gången lämnades handlingen ut.
De båda budgetarna ser i stort sett likadana ut, men den ena har alltså en totalbudget på tre miljoner, medan den andra har en på 2,3 miljoner. Där är också finansieringsformerna specificerade. Och trots att någon har gått in och sänkt totalbudgeten kvarstår bygdemedelsbeloppet på 1,5 miljoner kronor.
In i kommunens kassa
Fram till i dag har kommunen fått ut 1.383.708 kronor i bygdemedel för Tillväxt Vuollerim. Den sista rekvisitionen är ännu inte kollad och utbetald av länsstyrelsen, men den är på 116.292 kronor. Rekvisitionerna, som alla är undertecknade av kommunchef Claes Markusson, gör tillsammans exakt 1,5 miljoner kronor.
Men när slutredovisningen av projektet gås igenom visar det sig att kostnaderna för projektet bara har varit 1.496.646 kronor. Det betyder att hela projektet har finansierats av bygdemedel och att pengarna från Sparbanken Nord och Länsarbetsnämnden har blivit över. De pengarna har enligt Claes Markusson gått in i kommunens kassa. Kurt-Lennart Mickelsson:
- Visar det här sig vara så illa som jag befarar vill jag ha samtliga projekt reviderade fem år tillbaka.
Fakta Tillväxt Vuollerim
Under våren 2002 drog Jokkmokks kommun igång projektet Tillväxt Vuollerim. Ett utvecklingsprojekt som riktade sig till näringslivet i Vuollerim. Den ursprungliga budgeten var på tre miljoner kronor. Högst 1,5 miljoner skulle utgöras av bygdemedel. Extern fiansiering söktes. 600.000 kronor erhölls från Sparbanken Nord och 200.000 från Länsarbetsnämnden. Till den återstående posten på 700.000 hittades ingen finansiär.
Projektet ska inte förväxlas med Vis-projektet och efterföljaren StegVis.
Tillväxt Vuollerim avslutades den sista december 2005.
En utvärdering har gjorts på tolv företag. Grovt sammanfattat kan sägas att projektets insatser har gynnat något enstaka företag och att ett par tycker att det har haft viss effekt på attityd och framtidstro. Av utvärderingen kan utläsas att "Endast i ett fall har insatserna gett påvisbara effekter" och att ett företag har uppnått större omsättning och större marknad genom projektet.
En annan vanlig synpunkt i utvärderingen var att projektet var bristfälligt förankrat och att företagen inte fått nog god möjlighet att påverka utformningen.
Projektet ska inte förväxlas med Vis-projektet och efterföljaren StegVis.
Tillväxt Vuollerim avslutades den sista december 2005.
En utvärdering har gjorts på tolv företag. Grovt sammanfattat kan sägas att projektets insatser har gynnat något enstaka företag och att ett par tycker att det har haft viss effekt på attityd och framtidstro. Av utvärderingen kan utläsas att "Endast i ett fall har insatserna gett påvisbara effekter" och att ett företag har uppnått större omsättning och större marknad genom projektet.
En annan vanlig synpunkt i utvärderingen var att projektet var bristfälligt förankrat och att företagen inte fått nog god möjlighet att påverka utformningen.
Så jobbar vi med nyheter