Det blev upprört i föräldraleden över den skrivelse där 30 föräldrar inte ville att deras barn på Giellas samiska förskola skulle beblandas med de som var sämre på samiska. Det blev än mer upprört när det visade sig att två av de som stod för påtryckningarna var folkvalda samepolitiker, varav en var direkt överordnad skolledningen som ledamot i den nämnd som leder Sameskolstyrelsen. Lars-Miguel Utsi, partiledare i Guovssonásti.
– Det är jäv, jag lämnade det direkt till nämndens ordförande. Jag vet inte om det handlat om okunskap eller inte, men det är olyckligt för nämndens förtroende får sig en törn, säger Sameskolstyrelsens skolchef Anna-Karin Länta.
Föräldrar på förskolan kallar det för en skandal.
– Det är riktigt beklämmande. Oavsett hur det hanterats så är skadan redan gjord när han ställt sig bakom skrivelsen. Förtroendet är nu lika med noll. Jobbar han för alla barns bästa eller bara sina egna?, säger en förälder.
Lars-Miguel Utsi var väl medveten om att det skulle uppstå en jävsituation, men valde ändå att vara med på skrivelsen.
– Jag ser det inte som någon konstighet. Barn har sina rättigheter och jag måste privat få uttrycka mitt barns behov. Sedan blir det en situation i nämnden där jag förstås är jävig, men jag var tydlig med det till ordförande och har inte varit med i behandlingen av ärendet, säger han.
Även om du inte deltog i behandlingen, du ser inget problem i att du privat sätter tryck på skolchefen som är underordnad er i nämnden?
– Det kan väl alltid uppfattas så när jag möter förskolan i Jokkmokk i vilket sammanhang som helst. Det är viktigt att vara tydlig och att de anställda förstår fullständigt att de tar beslut självständigt oavsett förhållande till mig. Mitt uppdrag i nämnden är att ge mål och direktiv som självständigt ska implementeras av verksamheten själv.
Tror du det kan ha skadat ditt eller nämndens förtroende?
– Jag vet inte hur folk tar det, men kanske att mitt förtroende påverkas. I det här enskilda fallet valde jag att sätta mitt barns behov först.
Väntade ni er att skrivelsen skulle göra det så upprört bland övriga föräldrar?
– Det var lite förvånande. Vi har märkt att en del formuleringar uppfattats hårdare än vad vi tänkte oss när det skrevs. Vi skrev ju utifrån alla barns bästa och pekar på forskning som stöd, säger han.
Han håller inte med om att det handlar om någon elitsatsning, utan anser att alla barn gynnas av en förändring.
– Det blir problematiskt att sätta alla barn i samma grupp för de har kommit olika långt i språket. En del är flytande medan andra precis introduceras till samiska. I en leksituation kan barnen då inte uppmanas prata samiska för att alla inte förstår, då måste barnen prata svenska på samiskans bekostnad.
Lars-Miguel Utsi säger att de i föräldragruppen bakom skrivelsen inte ville lägga sig i hur avdelningarna på förskolan skulle organiseras, men att de ville se en förändring.
– Precis som forskningen vi pekar på måste barn få undervisning på sin egen nivå för att utvecklas och intressera sig för språket. Utmanas utan att det blir för svårt. De som inte har språket från början behöver introduceras, de som redan har en del ord måste mötas upp i det med stöd av svenskan. Och de som redan är samisktalande måste mötas med samiska.