Det kom man fram till i Jokkmokks kommun när man tog fram en åtgärdsplan för att uppnå EU:s klimatmål. Jokkmokk är en av sex kommuner i Norrbotten som undertecknat Borgmästaravtalet, vilket innebär att man förbundit sig att uppnå eller överträffa EU:s klimatmål för år 2020. Till 2020 ska koldioxidutsläppen ha minskat med 20 procent, användningen av förnyelsebara energikällor ökat med 20 procent och energiförbrukningen minskat med 20 procent.
I Jokkmokk har man jobbat med energieffektivisering av kommunala byggnader, utbildat anställda i energihushållning och ecodriving, tecknat framtidsavtal med högstadieeleverna och infört en ny upphandlingspolicy. För att effektivisera byggnaders energiförbrukning går det att göra upphandlingar där entreprenören förbinder sig att leverera resultat.
– Vitsen är att det finns en garanti att alla investeringar som gjordes finansieras genom besparingar. Det bidrar till slut med några miljoner till kommunens budget, säger Wolfgang Mehl som är miljöstrateg på Jokkmokks kommun och projektledare för Seap-Plus.
Hur ska man minska koldioxidutsläppen i Norrbotten?
– Den största utmaningen är självklart transportsektorn, eftersom transporterna är beroende av fossil energi. Allt som förbättrar kollektivtrafiken, tåg och buss bidrar till minskningen av koldioxidutsläppen. Något vi gjorde i Jokkmokk och som passar i små kommuner i inlandet är att se till att det blir mer samåkning. Vi vet att det är många som kör från Jokkmokk till Luleå varje dag och de flesta kör ensamma.
För att underlätta samåkning kan man därför ha ett verktyg på kommunens intranät eller bilda en grupp på Facebook.
Vilka vinster kan det ge?
– Om vi når målen då sparar kommunen ungefär sju miljoner kronor per år. När vi utvecklade den första åtgärdsplanen visste ingen hur mycket kommunen betalade per år för energi, i Jokkmokk är det ungefär 50 miljoner kronor årligen för fjärrvärme, el och bränsle, säger Wolfgang Mehl.
I projektet Seap Plus har Jokkmokks kommun delat med sig av sina kunskaper till andra kommuner i Norrbotten och Västerbotten samt Latgale-regionen i Lettland.
På tisdagen höll man ett avslutningsseminarium i Piteå. En av frågorna som diskuterades var hur man ska kunna mäta energianvändningen och koldioxidutsläppen lokalt och regionalt.