– Beskedet om Gállok har inte enbart regionalt och nationellt intresse. Det är även en internationell angelägenhet och vi märker ett stort intresse just nu, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist hos SSR som konstaterar att det alltmer tittas på Sverige från andra delar av världen främst på grund av ett par olika orsaker.
– Urfolksfrågan är ständigt aktuell men det finns, och har funnits, olika delar av Europa där det inte varit känt att samerna är ett urfolk. Lite som att vi i Sverige har haft en bristfällig kunskap om landets historia. Sedan har Sverige gjort sig känt för hög svansföring i ifråga om moral och social rättvisa. Det börjar ställas frågor kring hur det egentligen är, med all rätt. Sverige har utsagt sig att vara en förebild men det är allt fler röster i övriga Europa som på allvar börjar ifrågasätta hur Sverige agerar i vissa frågor.
Att beskedet om ett ja till bearbetningskoncession i Kallak väckt mångas sympatier och vilja att försöka hjälpa till är tydligt. Jenny Wik Karlsson berättar att det kan handla om allt från personligt stöd med vissa tjänster eller kunskap. Men även med rent ekonomisk stöttning. Det behöver nödvändigtvis inte bara röra sig om gruvor, det kan även, exempelvis, handla om vindkraft. Allt som har med miljö, klimat, sociala förutsättningar och exploatering av samernas marker att göra.
Girjasdomen är det kraftfullaste exemplet.
– Just nu med Gállok i ett första skede är det svårt att dra igång någonting konkret eftersom vi måste få klart för oss vilka vägar samebyarna väljer att gå. Det är oklart i dag. Vi måste stämma av med byarna. Sedan är miljöutredningen en mycket lång process som absolut kommer att överklagas. Men vi hoppas att frågorna fortsätter att synliggöras.
– Men stöd kan mycket väl vara att lyfta samiska frågor, att få dem belysta. Det är otroligt viktigt. Och samtidigt försöka undvika den alltmer vanliga polariseringen, den för ingenting framåt. Tvärtom. Det blir vi mot dem alltför ofta och då tappas de sakliga argumenten kommer bort och positionerna blir låsta.
Jenny Wik Karlsson var med redan 2010 då Kallakprojektet inleddes och hon konstaterar att intresset har gått i vågor.
– 2013 tog det fart med aktivisterna på plats och sedan kallnade det lite för att ta fart när beslutet faktiskt skulle tas.