Beslutet om fortsatta gruvplaner i Kallak ligger nu på regeringens bord.
– Det är en komplettering till det förra som mer belyser de samhällsekonomiska effekterna. Det tyckte regeringen att vi hade gjort för lite förra gången, säger Sven-Erik Österberg, landshövding.
I länsstyrelsens tidigare yttrande menade de att det kunde råda en konflikt mellan två riksintressen, gruvnäring och rennäring.
– Vi säger ändå att man måste ha med ytterligare miljöprövning som kommer ske i ett senare skede, det kommer peka på de problem vi tidigare tittat på. Då kommer riksintresset rennäring in också. En gruvnäring där kommer påverka andra. Men i just koncessionsområdet är riksintresset mineral, säger Österberg.
Arne Müller, författare till två böcker om gruvnäringen och journalist på SVT Västerbotten, menar att yttrandet kan öppna upp för en fortsatt gruvprocess. Det nya yttrandet uttalar sig om koncessionsområdet.
– Här säger man i klarspråk att om man prövade utifrån bara koncessionsområdet, då finns inte konflikten mellan riksintressena. Och sedan konstaterar man i nästa andetag att det kommer påverka rennäringen men det är då något man får ta hand om i den fortsätta handläggningen, det vill säga i miljöprövning, säger Arne Müller.
Avgränsningen i länsstyrelsens nya yttrande är snävare och rör det område som berörs direkt av gruvan.
– Det går inte att titta in i huvudet på regeringsledamöterna men om någonting så öppnar det en dörr, säger Arne Müller.
I yttrandet, som fokuserar på samhällsvinster en gruva i Jokkmokk kan ge, hänvisar länsstyrelsen till en studie som säger att det hade kunnat skapa 560 nya jobb i närområdet.
– Den siffran är anmärkningsvärd, säger Arne Müller.
Den siffran utgår bland annat från en så kallad multiplikatoreffekt, det vill säga hur många jobb som skapas i samhället utifrån varje enskilt jobb i gruvan. Multiplikatoreffekten som länsstyrelsen framför i yttrandet är "1,2 indirekta arbetstillfällen".
– Det jag framförallt stödjer mig på är rapporten Tillväxtanalys, som var väldigt genomarbetad och som Tillväxtverket gjort. I den studien kom de fram till att i Pajala skulle varje gruvjobb ge omkring 0,4 jobb i samhället.
Han menar också att det är "anmärkningsvärt" att Länsstyrelsen inte nämner gruvan i Pajala när de redovisar de ekonomiska effekterna.
– När man ska redovisa ekonomiska effekter av en gruvetablering kan man idag inte gå förbi Pajala, Dannemora och Lappland goldminers. Att inte nämna riskerna med sysselsättningseffekter, det är ju som en del av samhällsekonomin, säger han.
Är 1,2 arbetstillfällen optimistiskt räknat?
– Definitivt.