Matkreatören och kulturguiden Eva Gunnare planerar just nu att ge sig ut och plocka mjölkört, rallarros.
– Av blommorna går det att göra fantastisk saft, berättar hon just innan hon ska anträda resan ut i rallarrosens rike.
Annars är det på våren rallarrosen ska nyttjas, till exempel för rötterna som kan smaka som sparris. Men nu i slutet av jul är det saft på blommorna som gäller.
– Man kan antingen knipsa av hela blomstänglar eller repa av blommorna. Då blir färgen på saften lite djupare rosa.
Tillsammans med socker, citron, lite citronsyra och med vatten som fått koka upp, blir det en rårörd saft, en vacker saft.
Rallarblommorna kan ge en lätt ton av ros i saften.
– Tillsammans med kolsyrat vatten kan det bli som rosa champagne.
Men Eva Gunnare gillar också älgört för safttillverkning. Här kan dock finnas skäl för viss försiktighet. I älgört finns salicylsyra, som i och för sig kan stilla huvudvärk men som även kan ställa till det för dem som är allergiska.
– Älgörten har en ton av mandel och de torkade blommorna kan användas istället för mandel i kakor, berättar Eva Gunnare.
För den generation som använde sådant, kan älgörten lukta skolklister, björnklister.
Det finns dock ännu ett men med älgörten. Blommorna drar gärna till sig insekter som kan vara svåra att få bort.
– Skaka bort dem, skölj inte! Eller lägg dem i vatten och låt insekterna simma upp till utan. Jag har en liten sil som jag silar bort insekterna med.
Det är inte bara naturguider som upptäckt våra vilda växter. Blommor och växter röner stort intresse från "mästerkockarna" i Sverige. Gatkamomill är en ananassmakande liten växt som många kockar gillar att använda som smaksättning just nu.
Eva Gunnare slår gärna ett slag för ormroten som hon först lärde känna uppe till fjälls i Jokkmok där hon hör hemma.
– Ormroten kan växa ganska rikligt längs grusvägar och det är ganska gott om dem i Norrbotten.
Ormroten har vita blommor, men under blommorna finns de "knoppar" som Eva Gunnare berättar har en nötig smak. I dem och i rötterna finns gott om kolhydrater.
Gatkamomill, ljung, klöver, blåklocka, ängssyra... Alternativen är många. Men det finns också växter som bör står kvar i naturen.
– Lär dig fem, tio olika också plocka dem. Låt nordisk stormhatt, tibast, trolldruva och smörblomma stå kvar.
– Det man inte vet vad det är, ska man inte stoppa i munnen.