När Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson (S) klev in i sin andra mandatperiod var förutsättningarna väsenskilda från hur läget hade sett ut fyra år tidigare. Det parlamentariska läget efter valnatten visade sig sluta med att posten som kommunstyrelsens ordförande fick avgöras via lottdragning. Robert Bernhardsson vann visserligen men att fortsätta arbetet med en offensiv politik med nya jobb i fokus blev svårhanterligt.
– Jag föreslog att ordförandeposterna och vice ordförandeposterna i nämnder och styrelser skulle delas mellan majoritet och opposition. Argumentet var kommunens ekonomiska läge. Men det accepterades inte. Det innebar i sin tur att de politiska möjligheterna att jobba offensivt i en rad frågor minskade. Det blev, så att säga, mindre politik. En tråkig period på det sättet. Men jag kunde istället jobba mer med att stötta den kommunala organisationen i ett kvalitetsarbete och i detta även arbeta med nödvändiga besparingar.
Hur gick det att driva de frågor som ni i socialdemokraterna satt främst inför valet?
– Det gick inte alls bra. Vikten av att klara den ekonomiska situationen var i fokus men vi hade, exempelvis, inte mandat att driva igenom frågan om en om- och utbyggnad av Kaitumgårdens äldreboende till ett modernt boende vilket var en av våra viktigaste frågor. Men av olika anledningar har det skjutit framåt. Vi föll till åttonde plats i mätningen av länets näringslivsklimat. Egentligen är det konstigt att vi inte hamnade ännu sämre när gruvfrågan inte fick positiva signaler när vi behövde det, precis som kalkbrytningen i Norvijaur och upprustningen av Inlandsbanan. Det påverkade näringslivet negativt.
Förutom de parlamentariska problematiken fick även Robert Bernhardsson under perioden motta hård kritik för underskriften av ett förlikningsavtal vid försäljningen av en serverhall i Porjus - ett beslut som krävde även kommunchefs undertecknande, han kritiserades vidare för beställda konsultutredningar och mötte hårt motstånd i frågan om bygget av Vattenfallskontoret som drogs i långbänk, precis som gruvprojektet i Kallak.
Det fanns en optimism i Kallakfrågan hos er inför valet?
– Absolut. Jag var övertygad om att det skulle tas större hänsyn till förutsättningarna för näringslivet och jobben i en glesbygdskommun som Jokkmokk men Miljöpartiet fick stort inflytande och frågan förhalades. Mycket olyckligt.
Robert Bernhardsson pekar på den negativa befolkningsutvecklingen.
– Vi har minskat befolkningen sedan förra valet med sex procent. SCB fick tyvärr rätt i sin prognos. Det här betyder att Jokkmokks tillhör de kommuner som har sämst befolkningsutveckling i landet.
Har partiet svikit glesbygden?
– Det är svårt att åstadkomma förändringar med tanke på hur befolkningspyramiden ser ut men jag hävdar att stora investeringar skapar förutsättningar och då ska staten vara med. Tyvärr går det snabbt när stora kommunen agerar men det ageras betydligt mer modest gentemot en landsbygdskommun.
Blev det en förlorad mandatperiod?
– Jag är absolut inte nöjd men samtidigt är min bedömning att det gick så bra som det kunde gå med tanke på lottningen. Det blev viktigt att vi kunde koncentrera oss på kvalitetsarbetet och lokalnyttjande. Vi gjorde en nettokostnadsminskning på cirka 30 miljoner. Inte minst väsentligt för kommande politiker. Vi redovisade ett överskott för 2021 men brottades med socialnämndens kraftiga underskott. Det behövs, enligt mig, en ökad samordning och större enheter för att lösa detta.
Nu kliver du av politiken helt. Hur ser du på framtiden i kommunen?
– Det viktiga är att alltid utgå från fakta på hur befolkningskurvan ser ut och planera för att skapa en utveckling som höjer investeringsnivåerna för att gynna näringslivet. Vi har aldrig tvekar till att stötta nybyggnation. Men det är viktigt att satsa på kultur och friluftsliv också. Om Boden och Gällivare lyckas öka antalet innevånare kommer det att spilla över också till oss. Men om löneläger där drivs upp då blir utmaningen att motverka en ökad utflyttning.
Ljus framtid?
– Jag väljer att säga en tuff framtid men Jokkmokk har trots allt bättre förutsättningar än många andra glesbygdskommuner.