De skriver att Svenska kyrkan är kraftigt engagerade i en grön omställning och att man på teologisk grund arbetar med fyra hållbarhetsbegrepp: ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt-existensiellt. Gruvetableringen i Kallak anser de är i konflikt med dessa fyra hållbarhetsbegrepp.
Enligt biskopen och ärkebiskopen är etableringen inte samhällsekonomiskt hållbar. Den planerade livslängden på gruvan som uppges vara 14 år anser man vara så kort att etableringen borde stoppas bara på den grunden. Vidare anser de att gruvan inte heller är socialt hållbar.
Svenska kyrkan anser inte heller att gruvetableringen är existentiellt och andligt hållbar och anser att genomgripande miljömässiga, ekonomiska och sociala förändringar hotar den existentiella och andliga folkhälsan. "Vart ska samerna ta vägen om traditionellt samiskt liv inte är möjligt ens i Jokkmokk? Vad gör det med livskvaliteten och med människors upplevelse av livsmening", frågar de i brevet.
Skribenterna undrar även "vem som betalar det egentliga priser för en gruvetablering i Gállok?"
Ärkebiskopen Antje Jackelén och Åsa Nyström, biskop för Luleå stift skriver i brevet: "Ett stort moraliskt ansvar ligger nu på regeringen att agera på ett rättfärdigt sätt. Med profeten Amos ord uppmanar vi er: 'Låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström!'"