I den kommande översynen av rennäringslagen bjöds bland annat inlandskommunerna in för att påverka utredningen. Kiruna kommun kom med sina synpunkter då man såg en rad problem i dagens lag och beskrev oro inför Girjasdomens följder.
Gällivare och Jokkmokks kommuner deltog däremot inte.
– Jag tycker det är bra, precis som näringsdepartementet säger, att lagen anpassas efter tiden och efter Girjasmålet så att övriga samebyar vet hur de ska gå till väga. Men vi har inte samma bild som Kiruna kommun och vi ser inte på rennäringslagen på det sättet. Vi ser inte de motsättningarna här, och inte heller de risker som de målar upp. Vi tycker det fungerat bra i Girjas, säger Henrik Ölvebo (MP), kommunalråd i Gällivare.
Vad vill du se för förändring i lagen?
– Att den ska bli tydlig och transparent vad som gäller, så att man bottnar i frågorna en gång för alla. Nu har Girjas fått rätt och andra samebyar vill gå samma väg. Det blir ohållbart om det blir juridiska långbänkar för alla samebyar.
Kommunalrådet i Jokkmokk, Robert Bernhardsson (S), ser inte heller samma stora problematik med rennäringslagen och Girjasdomen som Kiruna kommun.
– Det är en väldigt komplex fråga och frågan är om en enskild kommun i det här läget ska ha synpunkter. Det finns många förståsigpåare utan att ha hela bilden, jag tror det är klokt att vänta och se vad som händer. Men det är bra att lagen ses över, säger Robert Bernhardsson (S), kommunalråd i Jokkmokk.
Delar av Kiruna kommuns kritik riktades mot att dagens lag ger några få enskilda rennäringsföretagare, i form av samebyar, för stor makt och inflytande i vissa frågor som rör tillståndsprocesser, näringsverksamhet och friluftsliv.
Och att det påverkar utveckling och tillväxt.
Du brukar ofta ta kampen mot bildanden av naturreservat med hänvisning till att det hindrar lokal tillväxt. Ser du någon sådan problematik i samebyarnas inflytande?
– Nej, jag är under uppfattningen att rennäringen och det lokala näringslivet kan samarbeta för att få hållbar utveckling. Jag ser större problem med de fyra myndigheterna; Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget som försvårar landsbygdskommunernas utveckling. De kortsluter näringslivet. Visst kan samebyarna påverka, men de har inte alls samma makt och ställning, säger Robert Bernhardsson.