I brevet, som undertecknade av gruppledare från samtliga partier utom Sverigedemokraterna i samband med kommunfullmäktige i måndags, ställs kravet att Luleälven omfattas av större miljöåtgärder i framtiden.
– Det här har varit en viktig fråga i kommunen ända sedan 1990-talet. Det blir bara tuffare och tuffare att bo efter älven med tanke på korttidsregleringarna. Vi vill tydliggöra att vi tycker det är svårsmält att Luleälven i stort sett ska lämnas utan framtida miljöinvesteringar, säger kommunalrådet Robert Bernhardsson (S).
Bakgrunden är den lagrådsremiss som lade i början av mars och som tillhör energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna.
Där slås fast att Luleälvens energiproduktion är så viktig för Sverige att det endast kan bli tal om mindre åtgärder, exempelvis fiskvägar runt kraftverk, åtgärder i biflöden samt att förhindra erosion vid stränderna. Torrfåror lämnas åt sitt öde, alltså.
Något som Jokkmokkspolitikerna inte köper. I skrivelsen står det bland annat: "Givetvis klarar Sverige omställningen till 100 procent förnyelsebar elproduktion och miljöinvesteringar även i vår kommun".
– Vissa frågor är det viktiga att vi är eniga i och det här är en. Man blir lite less att inga politiker på riksnivå förstår att den tekniska utvecklingen och forskningen inom miljöteknik och vattenkraft kan bli en stor exportvara i framtiden om vi skulle satsa på det, säger Roland Boman, Framtid i Jokkmokk.