Internationell träff för järvbitna

Under tre dagar har 160 forskare och andra järvintresserade diskuterat vårt största mårddjur ur olika aspekter. Jens Persson, som har doktorerat på järv, har varit ordförande i såväl organisationskommittén som den vetenkapliga dito för symposiet. Han menar att Jokkmokk var ett naturligt platsval.  ? All svensk forskning på järv bedrivs här uppe och vi ville att de som sysslar med järv här, som naturbevakare och renskötare, skulle få möjlighet att vara med. Idén om en internationell järvkonferens har funnits i många år. Det har, menar Jens Persson, gjorts mycket om järv på olika håll i världen men mycket av materialet har aldrig kommit ut.  ? Här har vi till exempel haft med folk från Ryssland och Kina. Informationen har inte varit tillgänglig från de länderna förut, säger han. Unik situation i Sverige Sista dagen handlade föreläsningarna och diskussionerna främst om hur järven ska bevaras och förvaltas och människornas relation till järven. Enligt Jens Persson är situationen med järv och tamboskap som den ser ut i Sverige unik.  ? Just att det som utgör järvens huvudsakliga föda ägs av människor är unikt. Vi hoppas att vi genom forskningen kan bidra till att förbättra inventeringen och komma med förslag på hur de politiska målen kan uppnås, säger han. En attitydundersökning som gjorts och som bland annat innehåller en jämförelse mellan olika järvbebodda områden i Sverige visar att folk i Dalarna är de som är minst villiga att betala för järvens bevarande, medan de boende i Västernorrland är mest villiga. Undersökningen visar också att järven är det av rovdjuren som folk är beredda att lägga minst pengar på för att bevara. Jens Persson tror att järvens dåliga anseende dels har att göra med att den är asätare.  ? De är generellt sett inte så välsedda. Men i Sverige handlar det om att den dödar tamdjur. I andra länder kan det bero på att den tar bytena från människornas fällor eller, i gamla tider, att den har stulit mat ur människornas förråd. Justina Ray från Wildlife Conservation Society Canada, berättar om de intervjuer hon gjort med befolkningen i Ontario om järv. Det visar sig att den negativa attityden mot järven där ofta bygger på historier som förmedlats under lång tid.  ? Den kommer från legender och myter som berättats i generationer, snarare än från personlig erfarenhet. Men det finns också en respekt för järvens styrka och intelligens och dess människoliknande egenskaper, säger Justina Ray. Den svenska järvforskningen kommer att fortsätta ungefär som tidigare. Enligt Jens Persson har resultaten av den delvis varit helt nya globalt. Som att järven får ungar vartannat år och att den dödar den egna artens ungar. Han menar också att sändare, som numera opereras in i buken på järvarna, är enda sättet att få vissa av de uppgifter de vill ha.  ? Nu har vi börjat använda GPS-sändare för att få mer detaljerad information och vi tittar framför allt på honorna och deras ungar, säger Jens Persson. asa.lindstrand@kuriren.com 0971/554 25