I Jokkmokk finns något för alla
Något för alla.Så enkelt kan utbudet på Jokkmokks marknad sammanfattas.I går drog handeln igång.
Det finns en del bra-att-ha-grejer på Jokkmokks marknad. Som fryspåsar.
Vedkorgar. Och så förstås alla varma mössor, vantar och skor. Sedan är spännvidden stor, från schysst konst och gediget hantverk, via delikatesser och råvaror - här tänker undertecknad bland annat på renkött, kaffeost och getost - till den optimala smaklösheten. Avstår dock från att kommentera vad som avses med det.
Lite enklare uttryckt skulle man kunna säga: På Jokkmokks marknad finns något för alla.
Från ett hörn av marknadsområdet levererar en man finskt vemod met sitt dragspel. I ett annat hörn står Vild-Hasse Bengtsson, korvhandlare.
Torsdag middag och denne för marknaden omistlige man är redan varm i kläderna. Rimmade verser ropas ut med tilltagande intensitet. När Kurirens fotograf tar fram kameran låter det:
- Tystnad - kameran går, nu får ni se vad korvhandlaren förmår.
Tystnad torde dock inte vara korvhandlare Bengtsson grej under marknadsdagarna. Med dramatiskt gycklande dikter, inte minst om prästerskapet, roar han marknadsbesökarna, bjuder på och säljer korv.
Vattenfall Service Nord låter folk prova på att klättra i en elstolpe med stolpskor. Sju meter är ganska högt, men Gustavo Castro klarar det skapligt. Tills han tappar en sko. Ett av proffsen är dock snabbt uppe i stolpen och sätter på den igen.
Mössor verkar vara ett framgångskoncept. Pälsmössor, yllemössor, fleecemössor. Rävmössor fodrade med fårskinn låter riktigt varmt. Så också tovade ullstövlar från Ryssland. Birgitta Forsman från Handelshuset i Älvsbyn förklarar:
- De tovas tre till fyra gånger och sedan krymps de - bara med hett vatten. Sedan bankas de till rätt storlek kring en metallform. En form för varje storlek. Det här är det bästa du kan ha om du står och fiskar eller tittar på en hockeymatch.
Vågar du påstå att det är varmare än skor i renskinn?
- Hm, ja, var och en får väl prova.
Under eftermiddagen börjar det blåsa lite snålt. Nere på Talvatis körs renrace.Inne på Samernas utbildningscentrum visas samiska slöjdalster. Det rör sig snart sagt överallt i Jokkmokk. Kuriren styr stegen mot hantverksmässan på Västra skolan. Konstnärerna Torbjörn Sandling och Margaretha Dahl Sandling har flyttat in några platser och därmed fått fyra platser att hänga sina tavlor på.
- Det är roligt att det är så många jokkmokkare som handlar av oss. De känner igen motiven och vi täcker ju in hela kommunen, säger de.
Torbjörn står för olja och tusch, medan Margaretha har gjort akvarellerna och blyertsteckningarna. Naturmotiv i mustiga färger och många renar. Ett och annat fantasi(?)väsen. I ungefär 2o år har konstnärsparet funnits med på vintermarknaden.
- Vi stod över ett år, men då fick sån abstinens att vi var tvungna att komma tillbaka, säger Torbjörn Sandling.
Så till sist en fråga som dyker upp i marknadsvimlet. Varför har uppstoppade rovdjur med mycket få undantag munnen öppen? Springer de alltid omkring så där, med vitt gapande käftar, i skog och på fjäll?
Åsa Lindstrand
asa.lindstrand@kuriren.com
0971/554 25
Så jobbar vi med nyheter