Nödsatta i närheten av Porjus och Vuollerim får vänta betydligt längre på undsättning i framtiden. Vattenfall drar bort de cirka 2,5 miljoner kronor, som försäkrat att räddningstjänst finns på orterna. Jokkmokks kommun, som betalar andra halvan, anser sig inte har råd att behålla beredskapen och vill istället omvandla till frivillighetsbaserat brandvärn.
Fredrik Malmström och Mats Aspholm är deltidsbrandmän i Porjus. De berättar att alla, även i Vuollerim, kommer säga upp sig om det sker.
– Jag tror varken allmänheten eller politikerna förstår konsekvenserna av det här. Blir det brandvärn bygger det på frivillighet och det finns ingen garanti på att någon alls rycker ut när olyckan är framme. Det blir betydligt längre utryckningstider om de åker från Gällivare eller Jokkmokk, och är det kall vinter finns risken att människor i exempelvis en kraschad bil fryser ihjäl, säger Fredrik Malmström.
Deltidsbrandmännen är kritiska mot Vattenfall för att de drar bort stödpengarna trots de miljardvinster de gör från områdets älvar. Företaget anser sig ha tillräckligt skydd på sina anläggningar och ser det inte som deras ansvar att stå för kommuners räddningstjänst.
Brandmännen är även kritiska mot kommunen som påstår sig inte ha råd.
– Vi har viss förståelse om det nu är så att det inte finns några pengar alls, men nog borde man kunna hitta besparingar på annat håll. Lägger man inte pengar på räddningstjänst kommer man istället få betala i förstörd egendom och förlorade liv, säger Fredrik Malmström.
– Jag köper heller inte Vattenfalls argument om att det är för få larm. Bara för att det inte brunnit på två år så plockar man inte ur batterierna på brandvarnaren.
På måndag tar kommunfullmäktige ställning till förslaget om att omvandla till brandvärn.
Oavsett vad som händer så är brandmännen kritiska till hur kommunen hanterat saken, deras röst har inte hörts och de känner inte igen statistiken beslutet ska baseras på.
Under perioden 2018– 2022 skriver kommunen i konsekvensutredningen att det gjorts 45 utryckningar. Men brandmännen menar att rätt siffra är 104 stycken.
– Det är extremt friserad statistik som får det att framstå som att vi knappt åker ut på några larm. Det blir missvisande, säger Fredrik Malmström.
Han har undersökt beslutsunderlaget och menar att endast väldigt specifika larm tagits med. Om de varit tvåa på plats, som anslutande styrka, har det inte räknats. Om olycksplatsen är i Gällivare kommun räknas det inte heller, oavsett om de varit först på plats.
– Och den stora skogsbrandssommaren 2018 finns det inte med ett enda skogslarm i statistiken trots att vi var ute i flera dygn i sträck. Jag förstår inte hur de räknat, säger Mats Aspholm.
Jokkmokks kommun har även ett avtal med Region Norrbotten om IVPA (I väntan på ambulans) där räddningstjänsten snabbt ska vara första hjälpen på plats innan närmaste ambulans från Jokkmokk eller Gällivare ansluter. Inget av dessa larm har heller räknats.
Räddningschefen Ronnie Lindberg som jobbat med förslaget berättar att siffrorna ser ut som de gör för att kommuner rapporterar startade händelser i sin egen kommun, till MSB.
– Eftersom Porjus ligger på kommungränsen kan det då bli missvisande. Rent lagmässigt är uppdraget att dimensionera förmåga för sin egen kommun, säger han.