Haldiprojektet greppar hälsoläget i en unik studie

Det unika projektet startade 2018. Nu går HALDI in i en ny fas med kliniska undersökningar av kommuninnevånare över 18 år. "Vi försöker vara flexibla för att nå så många som möjligt", säger Per Axelsson.

Projektgruppen för HALDI i Jokkmokk. Susanne Axelsson, Kristina Nutti Pilflykt, Risten Utsi, Karin Palmhed, Laila Rassa, Per Axelsson och Katarina Nägga.

Projektgruppen för HALDI i Jokkmokk. Susanne Axelsson, Kristina Nutti Pilflykt, Risten Utsi, Karin Palmhed, Laila Rassa, Per Axelsson och Katarina Nägga.

Foto: Ludvig Wästfelt

Jokkmokk2022-02-24 19:24

Projektet HALDI startade 2016 med målsättningen att kartlägga hälsa och levnadsvillkor i en multietnisk befolkning. Per Axelsson, forskare och lektor vid Umeå universitet, berättar att pilotprojektet innefattar samtliga innevånare i Jokkmokks kommun över 18 år, där fas två av projektet precis har inletts. Fas ett var en enkät och fas två är den kliniska undersökningen.

– Vi har önskat få med hela kommunen för att skapa kunskap om hälsosituationen för framtiden som gäller samtliga. Det finns specifika sjukdomstillstånd som sticker ut i norr, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Det har aldrig tidigare utförts någon liknande studie i norra Sverige som även inkluderar en samisk befolkning, säger Per Axelsson och berättar att projektet sker samarbete med Senter för samisk helseforskning vid Norges arktiska universitet och deras SAMINOR-studie.

– Vi använder delvis samma undersökningsmetoder med inledande frågeformulär följt av klinisk undersökning. Nu hoppas vi nå ut till så många vi bara kan i kommunen. Vi är flexibla med drop-in och tidsbokning. Vi ser att det är den yngsta gruppen mellan 18 och 35 år som är svårast att få att delta men det är viktigt att vi får en spridning över ålder. Vi har därtill en utbyggd del för de över 65 år.

Att hälsocentralen i Jokkmokks kommun kom att bli platsen för den unika studien ligger några år tillbaka i tiden. Anledningen var att försöka göra någonting åt situationen kring hälsoläget i de norra delarna av Sverige som inkluderar samisk befolkning. Ett tidigare blankt papper i den svenska forskningen. Distriktsläkare Risten Utsi vid Jokkmokks hälsocentral framförde att Jokkmokk skulle vara en alldeles utmärkt plats att göra detta på. Och så blev det.

– När projektet är genomfört så får kommunen i sin tur muntliga och skriftliga rapporter om innevånarnas hälsa och levnadsförhållanden. Politiker och andra beslutsfattare får ett kunskapsbaserat underlag för framtida hälsofrämjande åtgärder. 

De insamlade uppgifterna är även jämförbara med SAMINOR så att kunskapen om hälsosituationen för ett och samma urfolk i två länder – och för en stor del av befolkningen i norra Sverige och Norge sammanförs. Det handlar långsiktigt om möjligheten att identifiera och följa trender och tendenser i befolkningens hälsa över tid.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!