God renskötsel trots lagstiftning

Den första handlingen Agneta Silversparf funnit på att renskötsel i Rödingsträsk har bedrivits på skattat land är från 1797. Där står det uttryckligen att det handlade om ett lappskatteland. Då ingick Rödingsträskarna i Sjokksjokk sameby, som var störst i hela landet. Den kom dock att administreras bort. Samma öde till mötes gick Jokkmokks lappby i mitten av förra seklet. Rättsprocess  ? Hermelin anlade ett antal nybyggen, bland annat ett i Rödingsträsk. Det kan ju tyckas lite märkligt, med tanke på att det redan fanns folk som betalade skatt för de markerna, säger Agneta Silversparf. Hur som helst. 1870 hamnade en Mats Andersson Tejlus i rättsprocess för att hans renar hade förstört hö för bönderna. Rättsprocesser mellan renskötare och bönder är således inget nytt under solen. Men oftast, säger Agneta Silversparf, så har man ända fram i modern tid löst konflikterna informellt. Ville ha bort  ? Alla kände varandra och man löste det genom att renägarna ersatte de skador som uppkom. En polisanmälan var inte det första man tänkte på. I dag kan de som äger marken bo i Göteborg eller Stockholm. Med 1928 års renbeteslag blev det tydligt att statsmakten ville ha bort skogsrenskötseln. De riktiga nomaderna var fjällrenskötarna och om lapp ska vara lapp så...  ? Lagen började skilja på skogsrenskötsel och fjällrenskötsel. Nedan lappmarksgränsen fick man till exempel inte ha skötesrenar. Den här paragrafen 3:3 som jag är uppvuxen med, innebar att när de kom ner till skogslandet med renarna, så var skogsrenskötarna tvungna att flytta på sina renar och ge plats åt fjällrenarna, berättar Agneta Silversparf. Tama hjordar Hon konstaterar att Rödings-träskarna i alla fall har kämpat på. Och att de har varit lyckosamma i sin renskötsel.  ? De har haft tama hjordar och stora renar, säger hon. Hon slår också ett slag för den renskötsel som traditionellt bedrivits i Rödingsträsk.  ? Man fick lära sig att vara tyst i renskogen. Inget tjoande. Och så småningom bytte de ut lassona mot en stång med en ögla på, och då blev det betydligt mindre turbulent i renhagen. Går bra Renskötarna i Rödingsträsk tillhör i dag Udtja sameby, men de båda grupperna har helt skild administration och byakassa. Och renarna i Rödingsträsk fortsätter att vara större och se annorlunda ut än andra renar. Agneta Silversparf hoppas att forskning kring vad det beror på ska komma till stånd. Hon konstaterar också att renskötseln i Rödingsträsk, trots ständiga hot från framför allt skogsbruket, går bra.  ? Den bevisar att det går att leva på renskötsel, säger hon.

God renskötsel trots lagstiftning

Skogsrenskötseln har kringskurits genom lagstiftning mer än en gång.Ändå går det i dag bra för renskötarna i Rödings-träsk, Udtja sameby.I fredags berättade Agneta Silversparf om renskötseln i Rödingsträsk.

Skogsrenskötseln har kringskurits genom lagstiftning mer än en gång.
Ändå går det i dag bra för renskötarna i Rödings-träsk, Udtja sameby.
I fredags berättade Agneta Silversparf om renskötseln i Rödingsträsk.