Striden om den planerade gruvan i Kallak delar Jokkmokk.
På måndagen gick kommunstyrelsen igenom flera frågetecken kring en etablering.
– Vi tycker inte att gruvföretaget har en tydlig plan för hur en gruva skulle påverka Jokkmokk, säger Stefan Andersson.
Bland annat handlar det om effekterna för rennäringen, besöksnäringen och de boende.
– Vi vill också se hur många arbetstillfällen som en gruva kan ge. Bolaget har inte heller en tydlig plan för hur man ska återställa området efter gruvverksamheten.
Protester
Det var i augusti som det brittiska gruvföretaget Beowulf Mining och dess dotterbolag Jokkmokk Iron Mines började provborra i Kallak. Området räknas till en av Skandinaviens största obearbetade järnmalmsfyndigheter.
Samtidigt genomförde tillresta aktivister stora protestaktioner.
En man hällde bensin över sig – och andra kedjade fast sig i cementfundament över vägen till gruvområdet. Flera greps för våldsamt motstånd och egenmäktigt förfarande.
Demonstranterna å sin sida polisanmälde polisen som de ansåg använde övervåld.
– Kommunen utnyttjas och körs över, det är en ren kolonialisering. Naturen och miljön blir skadad. Det här betyder slutet för Jokkmokk, säger Tor Lundberg Tuorda, som ligger bakom Facebookgruppen Gruvfritt Jokkmokk.
"Kommunens överlevnad"
Men alla är långt ifrån överens.
Andra pratar om jobben, om ungdomarna som lämnar bygden – och att gruvan är nödvändig.
– Det handlar om kommunens överlevnad. Ett gruvjobb skapar tre, fyra andra jobb. Rennäringen kommer inte att bidra till många arbetstillfällen, säger Kjell Ek, som startat Facebookgruppen Ja till gruva i Jokkmokk.
Om alla tillstånd beviljas räknar Jokkmokk Iron Mines med att vara i gång om fem, sex år.
Kuriren har försökt nå gruvföretaget.