Första gruvan fanns i Jokkmokk
Tim Senftens kartläggning av gruvbrytningen i norr förändrar historien. Den allra första malmbrytningen gjordes i Jokkmokk, i Ruotevare, flera år innan brytningen i Junosuando som ledde till att Kengis bruk kom i gång. På lördagen visades utställningen i biblioteket under geologins dag.
Med 14 års kunskaper efter kartläggning av flera gamla gruvområden, varav nio i Jokkmokks kommun, är han säker på sin sak.
Ett nära samarbete med docent Kenneth Awebro, Luleå universitet , har bevisat att historiebilden är en annan gentemot det som hittills beskrivits.
Luleåbor först på plats
Då Jokkmokks marknad bildades år 1604 blev malmfynden i Ruotevare känt för kungen genom hans sändebud.
1638 hölls möte angående rättigheterna till Nasafjäll som Danmark (där Norge ingick) gjorde anspråk på.
I samband med detta bildades Lule Järnverk med bönder och borgare som var de första att pröva minerallyckan i Ruotevare.
- Bergmästaren upptäckte att de använde fel teknik med yxor året därpå, troligen orsak till dålig lönsamhet varför de slutade, säger Tim Senften.
Därefter har det brytits i Ruotevare av och till fram till nedläggningen i mitten av 1950-talet.
- Där finns mycket att se, till och med den gamla vågen finns kvar. Det är dock svåråtkomligt, den gamla gruvvägen behöver rustas upp. Ruotevare är annars perfekt som turistattraktion och som utbildning för arkeologer, säger Tim Senften.
Prästfrun letade silver
De flesta av Jokkmokks gruvområden ligger in nära anslutning till fjällen, som silvergruvorna i Silpatjåkkå och Alkavare ovanför Kvikkjokk.
- Tarradalen var så intressant att kungen ville förlägga inlandsbanan där och vidare mot Sulitelma på grund av alla mineralrikedomar. Jag skulle vilja gräva ut den gamla bosättningen i Silpatjåkkå från 1660-talet, en riktig pärla som inventerades i fjol, säger Senften som anser att det vore ett utmärkt turistmål med mervärde för fjällvandrare.
Silverbrytningen kring Tjåmotis, i Kiuri, knyter ihop historien ytterligare.
Botanikern Carl von Linné nämnde sällskapet som letade silver och gav upphov till att bergmästaren tog dit gruvfolk som hängde i korgar längs bergväggen för att knacka loss fyndigheter, i anteckningarna från den lappländska resan år 1732.
- Han skrev att prästens fru, Christina Groth, horade med Joakim Kock. Kvikkjokksprästen Martin Groth var det ingen som tyckte om. Christina hade slagit sig ihop med Kock som deserterat från armen för att ta sig till England men hamnade här. De for omkring i skogen och letade mineraler. Christina var omtyckt bland folket och ansågs ha mystiska krafter, säger Tim Senften.
Från och med lördag kan en del av den sanna historien med fokus på Norrbottens allra första gruvbrytning i Ruotevare beskådas på Jokkmokks bibliotek då geologins dag firades i hela Sverige.
Så jobbar vi med nyheter