En älgko har under flera år med olika intervaller befunnit sig i Jokkmokks centralort och det har väckt både förtjusning och förskräckelse bland invånarna.
Denna sommar har kon i princip levt inne i Jokkmokk tillsammans med sina två kalvar. Till slut rann bägaren över och under onsdagen avlivades alla tre djuren.
– Det var nog tyvärr dags, det var bara en tidsfråga innan något barn far illa och jag är inte villig att låta mitt barn dö på egna gården bara för att älgarna ska leva i samhället, säger Lovisa Flinkfelt.
Hon har haft massvis av älgmöten det senaste året och värst var nog när tvååriga dotter lekte utanför huset.
– Plötsligt ropade hon "mamma, mamma, titta en älg", jag tänkte bara sluta svamla. Men när jag gick närmare såg jag hur älgkon stod mindre än en meter bort, framböjd och undersökte vad hon stött på. Jag lyckades panikslaget locka till mig dottern, utan att skrämma upp älgen, och sedan sprang vi in i huset, berättar hon.
En annan gång hade hon jobbmöte via datorn på sin altan, med hörlurar i öronen. Plötsligt får hon känslan av att något är bakom henne.
– Jag möts av en stor mule kanske 30 centimeter bort, jag känner verkligen den varma luften när hon sniffar på mig. Hade inte grannen sett mig hade nog min sambo aldrig trott på mig.
Caroline Jakobsson har även hon skrämts rejält av älgarna vid ett par tillfällen. Hennes sexåriga dotter gungade på baksidan när jakthundarna i hundgården helt plötsligt började leva om.
– Ganska fort får jag då syn på älgen med bakåtdragna öron som står kanske fem meter ifrån min gungande dotter. Hon hade som tur var inte sett älgen så jag försökte så neutralt som möjligt ropa in henne. När hon väl var inne kunde jag andas ut men kände mig skärrad, säger hon.
En annan gång blev hon uppringd av sin äldsta dotter som var panikslagen och gråtfärdig. En älg förföljde henne längs gatorna och anpassade sig fart efter hur fort dottern gick. Till och med när hon tog skydd hemma hos en kompis följde älgen med in på gården.
– Bara för att jag ville få bort älgarna har jag fått en del tråkiga kommentarer. Finns det verkligen inte förståelse för rädslan över att ha vilda, stora och farliga djur bland våra barn. Jag är inte beredd att riskera mitt barns liv, säger hon.