"Jag tror att det kommer skapa klyftor bland barnen, både sociala och kunskapsmässigt när det är dags för skolan. Vi borde försöka få ihop gruppen istället för att skapa A-lag och B-lag", säger Anders Sunna.
Föräldrars krav på att hålla isär barn med bättre samiska språkkunskaper från de som pratar svenska i hemmet skar som en kniv rätt genom föräldragruppen. 30 föräldrar undertecknade en skrivelse till skolledningen och förskolans rektor där de ville att deras barn inte längre skulle blandas med barn som var sämre på samiska. De ansåg att det skadade deras barns språkutveckling.
"Vårdnadshavare har, efter ett flertal incidenter, uppmärksammat att våra barns språkmiljö idag består till största delen av svenska på Giella förskola. Detta är kränkande och diskriminerande", skriver föräldrarna i den tre sidor långa skrivelsen adresserad till rektorn, skolchefen och nämnden för Sameskolstyrelsen.
Skrivelsen skickades in i slutet av september och har sedan dess skapat stor polarisering på Giella förskola i Jokkmokk. Vi har pratat med flera föräldrar till övriga barn som känner sig både chockerade och upprörda.
De flesta vill inte framträda med namn för att ämnet är så känsligt. Men Anders Sunna och Ann-Therese Rannerud känner att de måste för att belysa situationen.
– Det är väldigt känslosamt och har inte blivit bra stämning. Vi hade ingen aning om att de gick i de här tankarna. Att redan på dagisnivå börja rangordna barnen efter språkkunskaper känns inte bra, säger han.
Förskolan har tidigare blandat barn på de fyra avdelningarna oavsett tidigare språkkunskaper, och uppdelningen har främst baserats på ålder.
– Det har varit jättebra för mitt barn och jag har sett en brant utvecklingskurva. Visst skiljer kunskapsnivåer mellan barnen men de lär av varandra, det är utvecklande att träna med de som är bättre än dig själv, säger en anonym förälder.
Anders Sunna säger att han har förståelse för att föräldrarna bakom skrivelsen vill det bästa för sina barn, men att alla i slutändan vill samma sak. Att dela upp barnen och skapa en "elitgrupp", som han kallar det, skulle enligt honom kunna ge stora problem för barnen.
– Hur skulle barnen må om man börjar klassa in dem i bra och dålig? Vilka spår skulle det sätta långsiktigt? Jag tror att det kommer skapa klyftor bland barnen, både sociala och kunskapsmässigt när det är dags för skolan. Vi borde försöka få ihop gruppen istället för att skapa A-lag och B-lag, säger han.
Giella förskola är en samisk förskola där staten, och inte kommunen, är huvudman.
Det är redan nu en djup klyfta i föräldragruppen, och föräldrar upplever inte att skolledningen gjort tillräckligt för att lugna situationen. Och när skolchef och rektor ett par veckor efter skrivelsen berättade om en stor omorganisation på förskolan blev saken värre.
– Det känns fel på så många sätt. Som att skrivelsen påverkat och de fått sin vilja igenom. Man tappar förtroendet för ledningen, säger en förälder.
Förändringen trädde i kraft i början av december och föräldrarna vi pratat med anser att det blivit exakt så som föräldrarna bakom skrivelsen ville. Barn delas upp utifrån språkkunskaper.
– Det är tydligt att det blivit så. De säger att det är av andra skäl man gjort om. Det "råkade" bara bli som skrivelsen efterfrågade, säger en annan förälder.
Ann-Therese Rannerud anser att skolledningen nu behöver göra rätt och återgå till att blanda alla barn, oavsett språkkunskaper, och endast dela in dem i åldersbaserade grupper.