Det gick som på räls
Ångloket tuffade in till järnvägsstationen i Jokkmokk i går eftermiddag, en dryg timme försenad men nytankat med nytt fräscht sjövatten från Kåbdalis där en ceremoni hölls för att hylla Inlandsbanans invigning för 100 år sedan.
Förra onsdagen startade jubileumståget som firar att Inlandsbanan fyller 100 år. 55 passagerare har rest med det rykande ångloket från starten i Kristinehamn mot Gällivare som är slutdestination dit man anlände i går kväll, inte helt enligt tidtabellen. Med ett koleldat lok från år 1915 är det lite andra premisser som gäller.
- Det är det som är charmen med ånglok. Det ska smörjas och vi får stanna och fylla på vatten, om lagren överhettas tar det stopp. Ett följelok håller koll så att det inte börjar brinna. Lokförarna turas om att köra, det är ett ganska tufft jobb med hårt golv att stå på. Och att skyffla kol är inte så lätt det heller, två stycken eldar hela tiden. Det är många ton som ska lastas. Men det är sådan skillnad mot ett vanligt tåg, hela atmosfären med röken som puffar ut och ett tut-tut vid varje avgång. Resenärerna är verkligen nöjda, säger Inlandsbanans reseledare Anna Frykman.
Då tåget stannar till vid polcirkeln någon kilometer från Jokkmokk är det dags för passagerarna att fatta varndras händer och skutta över den magiska linjen: de vita stenarna som bildar polcirkelgränsen innan de föräras ett personligt polcirkel-certifikat.
- Det är en otroligt fin resa, den går bara inte att beskriva, säger Olivia Kellerstedt från Stockholm som åkt hela vägen, bland annat för att se midnattsolen.
Rallarna i Kåbdalis
Några dagsresenärer finns med, däribland 93-åriga Karl-Gunnar Andersson från Älvsbyn som hoppat på i Kåbdalis för att åpteruppliva gamla minnen. Han var så kallad pinnpojke i Kåbdalis under 30-talet och stakade ut vägen för rälsbygget.
- Det sista vi gjorde var att mäta spåret med 100 meter långa stålband, säger han.
I går skålade tågresenärerna i champagne vid stoppet i Kåbdalis, för att hylla de starka rallarna som byggt järnvägen. För det var där den sista spiken i Inlandsbanan sattes år 1937 då banan invigdes med pompa och ståt. Kronprinsen deltog. Det gjorde också Daniella Olofsson som tar en dagstur mellan Jokkmokk och Porjus.
- Jag hade vit klänning med blågula band. Vi delade ut medaljer till trotjänarna som jobbat, jag fick till och med ge en till min pappa som var kontorist vid SJB som det hette då, säger hon.
Vid järnvägsstationen i Jokkmokk väntar en folksamling och välkomstkommitté. Turistbyrån bjuder på snittar och dryck, Patrik Ömalm på livemusik. Några av ortens hantverkare har arrangerat en minimarknad: Polcirkelsten, Jokkmokks tenn, Kjell Enlund, Ett och annat samt Gamla apoteket finns på plats.
Ren skit som går bort
Framme i ångloket son ägs av Arvidsjaurs järnvägsförening pågår full service inför den fortsatta färden. Räddningtsjänst fyller på vatten, Tord Eklund och Lars Lindström fyller på olja och kol. Bland spakarna, kolspaden och elden står lokföraren Lars-Erik Johansson, något färgad av sot.
- Det är ganska ren skit som går bort med bara tvål och vatten. Det är ganska kul att köra, en nostalgitripp. Det gäller att hålla reda på oljorna, det är tre olika sorter, säger han som till vardags är lokförare i Göteborg.
- Det var jättetrevligt, det tuffade så trivsamt, säger kommunalråd Anna Hövenmark efter åkturen från polcirkeln där hon klev på tåget tillsammans med utvecklingschef Elisabeth Hammarberg.
De passade på att informera passagerarna om kommunen, särskilt dess fördelar.
- Vi lyfter fram enkelheten, tryggheten och Jokkmokk som turistort med natur och den samiska kulturen, säger Elisabeth Hammarberg.
Rövare gick till anfall
Resenärerna har haft många uppskattade arrangemang längs vägen. I Hoting möttes tåget av stenåldersmänniskor som kastade sten innan rövare gick till anfall.
- Som tur var fick vi lejdbrev av borgmästaren för att passera gränsen. En person hade inget brev, blev bakbunden, släpades av tåget och fraktades iväg på häst. Sedan hördes två skott i skogen, säger Anna Frykman och tillägger att personen tillhörde ensemblen.
I går kväll avslutades resan med lappländsk buffé på Dundret i Gällivare, efter guidning i Porjus kraftstation och Aitikgruvan samt resans sista välkomst-
kommitté av Kulturskolan som spelade vid ankomsten.
Så jobbar vi med nyheter