Debatt om samiska kranier

Deltagarna vid seminariet: Ge oss tillbaka våra skelett, vid Ájtte museum, anser att historien kring de samiska kvarlevorna är ett okänt svart hål. Samiska kranier och bendelar har blivit sålda eller stulna för att användas inom forskning, vissa namngivna. Sametinget har begärt att samlingarna vid alla institutioner inventeras samt återförs. Men åsikterna går isär.
Bildkonstnären och Rose-Marie Huuva vill att skelettdelarna ska begravas och är upphov till att Sametinget agerar i frågan.
- Föräldrar var förskonade från vetskapen att barn saknade huvud vid begravningen. Det var ett grymt förtryck i forskningens namn, säger Rose-Marie Huuva.
Osteolog Elisabeth Iregren från Lunds universitet förespråkade vikten av att behålla skeletten i forskningssyfte och belyste olika nytto-områden, exemplvis läkarvetenskap, rättsmedicin och historia.
- Jag vill använda materialet som ger värdefull kunskap. Jag tror att folk är intresserade av sin historia. Forskning kommer alla till nytta, säger hon.
- Jag har svårt att förstå behovet. Det finns inga kranier av adelsmän i samlingarna. Du sade att alla grupper är viktiga att ha inom forskningen. Synd att det inte fanns någon samisk forskare som plockat silver och kranier från adelsslotten, svarar Johannes Marainen, ordförande i svenska kyrkans samiska råd.

Okänd historia
Författaren Maja Hagerman menar att historien kring den rasbiologiska forskningen, med 1800-talets ledande forskare Anders Retzius i spetsen, ännu inte har klarlagts.
- Det är nog som Elisabeth Iregren säger; Retzius och hans kamrater var bara toppen av ett isberg. Det är märkligt att historien inte har kommit fram. Jag lärde mig inget om samer i skolan, säger hon.
En slutsats blir att återförandet av skelett inte ska förhastas, andra frågor kan dra nytta av debatten. Begravningsplats diskuteras. Förslag är att namngivna delar begravas i hembygden, övriga i en gemensam gravplats.
- Historien har hunnit ikapp oss. Regeringen är beredd att diskutera för att få alla parter nöjda. Det är viktigt att kyrkan deltar, den har ett stort ansvar att hantera, säger Lars-Anders Baer.
Pastor Gerald Vilhelmsson ställer sig bakom Sametingets krav.
Etnolog Sunna Kuoljok menar att kvarlevorna ska finnas här om det gagnar samerna. Mikkel Gaup, skådespelare från filmen Kautokeinupproret, berättar om 1800-talets nitiska präster och orättvisor.
Paul Anders Simmas film: Ge oss tillbaka våra skelett, inledde seminariet som arrangerats av filmfestivalkontoret.
- En ovanligt bra debatt, jag trodde det skulle vara mer upphettat. Hoppas debatten förs vidare. Vår gemensamma historia är i allas intresse, säger Maja Hagerman.