Länsstyrelsen uppmanar därför alla som vistas ute i höst att samla in och skicka spillningen till myndigheten för vidare labbanalys. Rebecca Forsberg handhåller i projektet och berättar varför det är så viktigt.
– Det är den mest träffsäkra metoden för att beräkna björnstammens storlek, var det finns mycket björn och hur de rör sig. Vi lär oss jättemycket om björnstammen genom det här och det sker som sagt bara vart femte år, säger hon.
En anledning till att insamlingen av spillning är den bästa metoden är att björnar generellt är mycket skygga djur och det faktum att de dessutom går i ide vintertid. Rebecca Forsberg berättar att det är lättare med exempelvis lodjur som kan spåras i snön vintertid för att bättre förstå sig på hur många individer det finns.
Denna typ av inventering sker i hela landet var femte år. I Jämtland och Västerbotten inventerade man björnbajs förra året och resultatet visade på en markant växande björnstam.
Det gjorde avtryck i deras beslut om licensjakt och Jämtland dubblerade avskjutning, från 100 björnar till 200 björnar. Västerbotten ökade ännu mer och gick från att fälla 25 björnar året innan till 85 stycken i årets jakt.
Inventeringen i Norrbotten kommer även den ligga till grund för nästa års jaktbeslut.
Väntar ni er en liknande tillväxt av björnstammen i Norrbotten?
– Det är jättesvårt att gissa, det är därför vi har spillningsmetoden så vi slipper göra det. Vi får helt enkelt se till nästa år i juni då inventeringsrapporten är färdig, säger Rebecca Forsberg.
Hur många björnar finns det i Norrbotten?
– Uppskattningen från inventeringen för fem år sedan var att det finns cirka 506 björnar i Norrbottens län.
För att hjälpa till i inventeringen samlar man in björnspillning med hjälp av ett insamlingskit som finns att hämta ut på bensinsmackar, jaktbutiker eller diverse andra ställen i länet. Totalt runt 65 platser.
Men har man inte hunnit plocka på sig ett sådant kan man först ta med bajset hem i exempelvis en hundbajspåse.
– Förutsättningarna ser riktigt bra ut för årets inventering eftersom det finns så mycket bär. Bären innehåller ämnet pektin och är ett konserveringsmedel, det bevarar DNA i bajset och blir lättare att analysera för Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för det, säger Rebecca Forsberg.