Daglig kamp för överlevnad

Den 8 oktober drabbades Pakistan av Sydostasiens kraftigaste jordskalv på ett sekel. Skalvet, som uppmätte 7,6 på richterskalan, berörde 3,5 miljoner människor och minst 30.000 dog omedelbart. Där jordbävningen slog hårdast, i Pakistans nordvästra provins, beräknas 5.000 barn ha omkommit. Många begravdes när skolbyggnader rasade ihop under skalvet. Andra överlevde, men miste kanske sina föräldrar eller flera av sina syskon. Den organisation som var först på plats i de mest otillgängliga delarna av jordbävningens utbredningsområde var Rädda barnen. Sonny Andersson, ursprungligen från Jokkmokk och ansvarig för svenska Rädda barnens beredsskapsstyrka i Pakistan, beskriver situationen i byarna. Byar på 2.000 meters höjd där 95 procent av husen rasade samman när jorden skälvde.  ? Förhållandena är vidriga. Människorna bor i tält, de har ingen värme och de lever på matransoner. Det finns inga sjukhus och till närmaste läkare är det åtminstone två timmar. Med snön stiger dödstalen Ännu i mitten av december värmer solen om dagarna. Men i den minut solen försvinner blir det iskallt. Under natten sjunker temperaturen ner till flera minusgrader. I fuktiga och råkalla tält har människorna bott i 70 dagar. Den hygieniska nivån är under all värdighet. Förhållanden som självklart utgör grogrund för sjukdomar. När Rädda barnen kom till platsen hostade och snorade alla barn de såg. Förkylningar som leder till luftvägsinfektioner, som kan leda till blodförgiftning. Skabb. Små händer som kliar tills det blir sår. Sår som infekteras. Sjukdomar som kan leda till döden. Av alla de rättigheter som stipuleras av FN:s barnkonvention kämpar Rädda barnen nu bara för att kunna uppfylla en: alla barns rättighet att överleva. Sonny Andersson menar att det bästa som kan hända nu, är att snön låter vänta på sig. Börjar det snöa stiger dödstalen.  ? Vi har bland annat tagit upp fem kvinnliga frivilliga läkare hit. Det här är ett väldigt muslimskt land, därför måste det vara kvinnor som undersöker flickor i tioårsåldern. De här läkarna undersökte 600 barn. Av dem hade 56 procent olika former av luftvägsinfektioner, 25 procent hade skabb och lika många var undernärda, berättar Sonny Andersson och säger att det generellt råder brist på kvinnliga läkare. Viktigt få igång skolorna Tillgång till vatten finns i det nederbördsrika området, men det är ojämnt fördelat. Och trädgränsen går högt upp, så ved är inte heller någon bristvara. Där-emot finns inga kaminer och människor har dött när de har försökt värma sig genom att elda inne i tälten. För tillfället är det priorierat att bygga upp skjul som familjerna kan bo i och där de kan ha en värmekälla. Rädda barnen levererar plåttak, medan familjerna själva bygger.  ? Överhuvudtaget jobbar vi mycket så, med hjälp till självhjälp: ?Om ni bygger, så står vi för taket.? Det handlar om att låta människor ha kvar sin självrespekt och känna att de har kontroll över sina egna liv, säger Sonny Andersson. Rädda barnen har sedan jordbävningen delat ut tusentals jackor, mössor och strumpor till barn. Ett par hundra barnskor har också fått nya ägare. En annan viktig åtgärd just nu är också att få igång skolor. I vanliga fall går barnen bara i skola under sommaren. Vintertid är de i stort sett inomhus, eftersom klimatet är bistert och det kan komma ett par meter snö. I 20 armétält från lokala Rädda barnen-föreningar i Sverige, ska skolor starta.  ? Vi försöker övertyga dem om att bygga upp skolorna igen. En del tycker att det verkar svårt och därför använder vi de här tälten. Det blir inte bara en skola, utan också en plats där det ska vara varmt, där barnen kan få psykosocialt stöd och där de kan leka. En plats där de bara får vara barn, säger Sonny Andersson. Behöver pengar Tälten undantagna köper Rädda barnen allting lokalt. Att frakta kläder från Sverige skulle bli för dyrt. Också medicinerna köper organisationen på lokala apotek, vilket kan innebära att ett apotek nästan töms när inköpen görs. Sonny Andersson tycker att det fungerar. Han vet hur mycket pengar som går åt, vad som köps för dem och ser med egna ögon när sakerna delas ut. Metoden innebär dock att Rädda barnen är beroende av att människor donerar pengar. Han berättar att organisationen, fram till mitten av december, har använt ungefär tio miljoner kronor efter jordbävningen i Pakistan. För att ge perspektiv jämför han med tsunamin för ett år sedan.  ? Då fick vi in 120 miljoner kronor på en månad. Till det här har vi fått in tre miljoner kronor. Jag vill egentligen inte jämföra, men här är behoven så oändligt mycket större. Men det betyder mycket med närhet och identifikation för människors vilja att skänka pengar. Både sorg och glädje Han konstaterar att Pakistan aldrig hade klarat av att hantera situationen på egen hand. Samarbetet med människor inom byråkratin går i stort sett bra. Reaktionen på hjälporganisationernas närvaro bland de drabbade är oftast tacksamhet.  ? Och när vi säger att Rädda barnen ska stanna i minst tre år tror de oss nästan inte. Men man måste ha långsiktiga mål också. Ett sådant är att tjejer ska kunna fortsätta skolan när de går ur femman. I dag slutar de då, för att ta hand om sina syskon tills de är 14 ? 15 år, då de ofta blir bortgifta. Att räkna upp episoder av sorg är inte svårt för Sonny Andersson. Flickan som aldrig drog på munnen hade sex syskon begravda ett stenkast bort. I en by slukade jordskalvet skolan med 15 barn i. Men den byn kommer Sonny Andersson också att minnas med glädje.  ? När vi kom dit lyste deras ögon av stolthet. De ville visa att de hade byggt upp sin skola. Det var ett litet skjul och därinne satt 20 ? 30 barn alldeles tätt. De hade en kamin och läraren satt på en stol en halvmeter framför barnen. Annars blir man glad bara man hör barn skratta. Som åt mig, som har rakat huvud. Det tycker de är väldigt roligt. Åsa LindstrandDen 8 oktober drabbades Pakistan av Sydostasiens kraftigaste jordskalv på ett sekel. Skalvet, som uppmätte 7,6 på richterskalan, berörde 3,5 miljoner människor och minst 30.000 dog omedelbart. Där jordbävningen slog hårdast, i Pakistans nordvästra provins, beräknas 5.000 barn ha omkommit. Många begravdes när skolbyggnader rasade ihop under skalvet. Andra överlevde, men miste kanske sina föräldrar eller flera av sina syskon. Den organisation som var först på plats i de mest otillgängliga delarna av jordbävningens utbredningsområde var Rädda barnen. Sonny Andersson, ursprungligen från Jokkmokk och ansvarig för svenska Rädda barnens beredsskapsstyrka i Pakistan, beskriver situationen i byarna. Byar på 2.000 meters höjd där 95 procent av husen rasade samman när jorden skälvde.  ? Förhållandena är vidriga. Människorna bor i tält, de har ingen värme och de lever på matransoner. Det finns inga sjukhus och till närmaste läkare är det åtminstone två timmar. Med snön stiger dödstalen Ännu i mitten av december värmer solen om dagarna. Men i den minut solen försvinner blir det iskallt. Under natten sjunker temperaturen ner till flera minusgrader. I fuktiga och råkalla tält har människorna bott i 70 dagar. Den hygieniska nivån är under all värdighet. Förhållanden som självklart utgör grogrund för sjukdomar. När Rädda barnen kom till platsen hostade och snorade alla barn de såg. Förkylningar som leder till luftvägsinfektioner, som kan leda till blodförgiftning. Skabb. Små händer som kliar tills det blir sår. Sår som infekteras. Sjukdomar som kan leda till döden. Av alla de rättigheter som stipuleras av FN:s barnkonvention kämpar Rädda barnen nu bara för att kunna uppfylla en: alla barns rättighet att överleva. Sonny Andersson menar att det bästa som kan hända nu, är att snön låter vänta på sig. Börjar det snöa stiger dödstalen.  ? Vi har bland annat tagit upp fem kvinnliga frivilliga läkare hit. Det här är ett väldigt muslimskt land, därför måste det vara kvinnor som undersöker flicko

Daglig kamp för överlevnad

En kamp mot tiden.En förhoppning om att snön ska dröja.Rädda barnen jobbar hårt i jordbävningsdrabbade Pakistan, i en trakt där en förkylning kan leda till döden.

En kamp mot tiden.
En förhoppning om att snön ska dröja.
Rädda barnen jobbar hårt i jordbävningsdrabbade Pakistan, i en trakt där en förkylning kan leda till döden.