Efter att Jokkmokk Iron Mines AB, Jimab, kompletterat sin ansökan från 2013 säger länsstyrelsen åter nej i remissvaret till Bergsstaten. Bergsstaten ville veta om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i miljöbalken och hur koncessionsansökan ska bedömas i förhållande till två paragrafer i miljöbalken.
Kärnfrågan för länsstyrelsen är transporterna av malm och annat gods. Stora mängder gods kommer att transporteras inom renbetesland och frakterna kan inte anses obetydliga, motiverar länsstyrelsen sitt nej.
– Den frågan ska inte prövas när det gäller en bearbetningskoncession som handlar om själva platsen för en gruva och ett industriområde, säger Fred Boman. Länsstyrelsen ska i grunden ifrågasätta om det finns något att invända mot användningen av den arealen. De skulle ha vägt rennäringens riksintresse mot riksintresset mineralfyndighet.
I processen att starta en gruva är bearbetningskoncession ett tidigt beslut om markanvändning, framhåller Fred Boman. Syftet är att bolaget inte ska behöva lägga ner mycket pengar på olika insatser om det blir nej.
– I nästa steg ska en ännu mer omfattande miljökonsekvensbeskrivning göras. Här ska byggnader ligga, här ska vägar gå, hur många ska jobba, bullernivåer och mycket annat. Då ingår transporterna. Den beskrivningen går till Mark- och miljödomstolen. Därefter fastställer domstolen villkoren.
Länsstyrelsen borde gå en kurs i minerallagen, anser Fred Boman.
– Hela ärendet är ett minerallagsärende. I lagen står om bearbetningskoncession att den som ansöker ska göra en miljökonsekvensbeskrivning enligt vissa paragrafer. Men hela Miljöbalken ska inte beaktas och i och med det vad länsstyrelsen ska beakta. Här har länsstyrelsen liksom tagit ut svängarna och tagit med mera i Miljöbalken.
Den som äger frågan nu är Bergsstaten som i miljöfrågan inte ska gå emot länsstyrelsen. Bergstaten kan antingen följa länsstyrelsens yttrande och i det här fallet inte godkänna bearbetningskoncessionen.
Eller välja ett annat alternativ.
– Detta om Bergsstaten anser frågan såpass komplicerad att man hänför den till regeringen.
Om Bergsstaten väljer första alternativet kan Jimab överklaga till regeringen.
– Under alla förhållanden kommer ärendet att hamna hos regeringen, vilket jag hade räknat med. Även om länsstyrelsen sagt ja hade säkert någon sameby överklagat.