Åtta kanter är modellen

Hembygdsområdet i Jokkmokk får en ny attraktion. Uppbyggnad av en timrad åttakantig kåta pågår.
Kåtan, som är av uråldrig Jokkmokksmodell, är resultatet av ett idogt samarbete mellan gammal kunskap och skickligt hantverk.

JOKKMOKK2005-10-17 06:30
Det är tidig morgon. Jokkmokk och Talvatissjön färgas av morgonsolen. Dimman lyfter så sakta mot skyn. Från hembygdsområdet hörs sågar och hammarslag. Fyra män är redan i arbete med timmer, plank och näversjok. För tillfället fäster de nävret.<br>&nbsp;? Det här måste göras på rätt sätt. Vi använder en gammal plåtklipp för att forma näversjoken till lämplig passform, berättar hantverkarna.<br>Stämningen är uppsluppen i arbetslaget som uppenbarligen trivs med det lite ovanliga uppdraget. Den som häftar fast nävret nås av goda råd och påpekanden från arbetskamraterna.<br>&nbsp;? Se till nu att du får rätt överlappning så att det inte läcker in vatten eller blir vindblottor!<br>Arbetet med den timrade kåtan började redan i februari, med förberedelser av material och inläsning av befintlig kunskap. Efter ett sommaruppehåll har bygget tagit fart och har nu pågått i tre veckor.<br>Vanlig modell<br>Det är författaren Yngve Ryd som i samarbete med Per Israel Pavval från Tårrajaur har rekonstruerat modellen skissartat.<br>&nbsp;? Torvkåtorna har betraktats som ålderdomliga, men jämfört med åttakantsmodellen är de väldigt unga, säger Ryd.<br>&nbsp;? Enligt samisk mening ska en kåta vara rund inuti, det är också den här modellen. Torvkåtan är från 1900-talets början och blev vanlig i Jokkmokk med nordsamerna på 1920-talet. Mest tid tillbringade man vid höstvistet och där var denna modell vanligast.<br>Eftersom det inte finns någon riktig ritning har byggarna fått improvisera sig fram. Under kaffepausen berättar de, inte utan stolthet, om kåtabygget. Bygget sker i skogsvårdsstyrelsens regi med så kallade Gröna jobb.<br>&nbsp;? Det finns inte en enda spik eller bult i hela konstruktionen. Nåja, lite fuskar vi allt. Vi fäster nävret med häftklammer och dörren hänger på riktiga gångjärn. Så var det nog inte då det begav sig, berättar Ingemar Johnsson.<br>Förutom stock och plank, består kåtan av åtskilliga mängder näver mellan stockvarven. Alla är överens om att arbetet lärt dem en hel del om timring och konstruktion.<br>Klar för bruk till vintern<br>Initiativet till att sätta upp kåtan kommer från hembygdsföreningen i Jokkmokk, som också blir ägare till den. Tanken är att den ska stå klar för bruk till den historiska marknaden i samband med Vintermarknaden 2006. Hembygdsföreningens ordförande Bo Anders Arvidsson avslöjar dock att de planerar för ytterligare fyra kåtor.<br>&nbsp;? De kommer att bli tillgängliga för alla, utrustade med kamin och eventuellt med el. En kommer att göras autentisk med markgolv och öppen eldstad. Betrakta projektet som ett led i utvecklingen av hembygdsområdet, säger Arvidsson.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om