Årets renhjordar gallras extra hårt
Årets gallring bland renhjordarna är hård. Större andel än tidigare går till slakt på grund av dåligt bete. - Vi tar rubb och stubb som vi tror inte överlever, säger Jessica Länta.
- Vi har slaktat hankalv och alla som vi bedömt inte har chans att klara sig. Min tanke var att spara mer hankalv för att få slaktren senare men i år har jag struntat i det, liksom många andra. Och en mager vaja åker ju direkt. I vanliga fall slaktar vi mest hanrenar, säger Jessica Länta, renskötare i Jåhkågasska sameby.
Läget är detsamma i andra fjällsamebyar. Enligt Tuorpons ordförande Nils Petter Pavval har slaktdjuren inom samebyn nu varit betydligt fler än tidigare år. Många har tagit djuren i hägn för fortsatt utfordring över vintern medan andra lägger ut ensilage i skogen.
- Det är svårt att veta hur stor ökningen av slaktdjur är men det säljs mer. Övervägande är det gammelvajor, sarvar och hankalvar som gått till slakt, även sådana som skulle fått leva i vanliga fall, säger Nils Petter Pavval.
- Om det blir aktuellt att utfodra våra renar i hage blir det fler som tas ut till slakt. Kostnaden måste täckas upp. Men egentligen är det bra att det säljs hårdare. Då blir den fina produktiva stammen kvar. Synd bara att det beror på betet. Att låta kalvar gå till slakt är det som är jobbigt inom renskötseln, säger Jessica Länta.
Jåhkågasskas ordförande Nils-Åke Spik uppger att hela samebyn har slaktat ovanligt många renar i år.
Så jobbar vi med nyheter