"Allt liv har lika mycket värde"

En katt har hon valt, Mirja Grigorjevna.
De andra fem har hamnat hos henne då de övergivits av andra människor.
- Jag måste ta ansvar när andra inte gör det. Allt liv har lika mycket värde, säger Mirja Grigorjevna.

JOKKMOKK2006-10-05 06:00
Djurintresset har följt Mirja Grigorjevna sedan barndomen i finska Karelen, till Enköping och sedan till Jokkmokk. Här bor hon sedan fyra år tillbaka, tillsammans med sex katter och lika många nymfparakiter. Fåglarna huserar i köket. Katterna går var de vill. I hallen finns utsirade stolar med nya mjuka kuddar på, för katterna. Uppe på ett skåp i vardagsrummet, som har gott om gröna växter och CD-skivor, ligger den svarta katten Raku och tar en lur.
- Raku var för tafflig för att ge bort som utekatt. Han är unge till Karma, som jag lyckades fånga då hon övergavs av en familj efter sommaren, dräktig. Kattungarna kom bara två dagar senare. Julia valde mig. Den enda katten jag valt själv är halvpersern Diddi, som jag fått av en god arbetskamrat, säger Mirja Grigorjevna som arbetar som distriktsköterska.

Blivit lämnade
Katten Kajsa-Maja hade någon lagt på hennes bro. När hon gick till jobbet låg katten där. När hon kom hem låg den fortfarande kvar.
- Hon orkade inte stå upp och var så utmärglad att jag trodde hon skulle gå sönder då jag lyfte in henne. Alla katter har kommit till mig på olika sätt. Ansvarslösa människor har lämnat dem. Där känner jag ett ansvar och måste ingripa, säger Mirja Grigorjevna.
Trots annonsering om en upphittad katt kom inget svar.
Många djur har fått ett hem hos Mirja Grigorjevna, skadade fåglar och flertalet katter. Några kattungar har hon hittat på en gödselhög, där de lämnats åt sitt öde. Katten Sara Josefina, som ägts av en missbrukare där den farit illa och slängts omkring, är fortfarande mer skygg än de andra. Alla katter är öronmärkta och kastrerade.
- Det är deras livförsäkring. Då finns det en ägare som kan spåras, annars är de fredlösa. Jag har länge önskat att kattskatt ska införas men de har inte fått det värdet än, som hundar har. Värdighet åt allt som lever är min ledstjärna. Jag är född med djurkärlek i ryggmärgen och har alltid varit fascinerad av djur. Min övertygelse är att ingen varelse är mer värd än någon annan. Det enda som inte förvånar mig längre är vad människor kan hitta på, säger Mirja Grigorjevna.
Ett barndomsminne från sju års ålder har etsat sig fast. Några pojkar kastar stora stenar på en hundvalp. Hon är livrädd och förtvivlad. Men vågar inte ingripa, av rädsla att råka ut för samma behandling.
- Jag var ett barn. Man plågade ett djurbarn. Och jag blev vuxen, är hennes egna ord om händelsen, nästan 60 år senare.
Många frågar hur det kommer sig att hon har så många katter. För Mirja Grigorjevna är svaret enkelt; hon har inte hjärta att överge dem.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om