Det är avslappnat i replokalen. Det är dagarna innan den stora balunsen då Frekvens ska fira sina 40 år som aktiv dansorkester på medlemmarnas hemmaplan. Det är trångt i replokalen. Men organiserat med var sak på sin plats. Skoförbud råder.
– Vi skulle inte rymmas om vi inte höll någorlunda ordning. Och det är ju jobbigt att städa, skrattar kapellmästare Ronny Danielsson som kan blicka tillbaka på 40 år med rätt Frekvens på dansmusiken, som idolkorten från förr berättar, men eftersom bandet faktiskt sattes ihop redan 1977 så behövs det en liten förklaring av matematiken.
– När jag kollat igenom all dokumentation på vad som hänt under åren så är det enklast att säga att under sex år var bandet vilande, inaktivt. Så därför känns det rätt att vi ska fira nu, det känns helt rätt och bra, fortsätter Ronny Danielsson som mycket väl minns den där helgen 1977 när han styrde kosan från Malmberget ner till far, mor och syskon i Jokkmokk men ett eget uppdrag – att sätta ihop ett dansband. Men inte vilket som helst.
– Nej, jag och min kompis Harry Hedström hade funderat och kommit underfund med att om det ska bli något speciellt av det här så måste vi hitta musikanter i Jokkmokk, så enkelt var det. Det funkade inte där uppe. När jag klev in hemma och skulle kolla läget med min lillebror Peter så satt han på övervåningen. Och spelade gitarr. Jag hade ingen aning om att han kunde, och han kunde så bra att det "skrek i kurvorna". När överraskningen lagt sig sa jag till honom att han skulle spela bas. Han sa "jag kan inte" och jag kontrade med att "det kan du visst". Och så blev det. Vi fick tag i besättning även på trummor och klaviatur. Första spelningen hade vi sedan den 5 september 1977 på Gästis i Jokkmokk.
Sedan rullade det på. Frekvens fick spelningar över hela landet.
– Vi hade 15–20 spelningar i månaden år efter år. Vi satte någon form av rekord i december 1981 med 26 spelningar. Då körde vi i Stockholm dagen före julafton, på Nordan i Malmberget på juldagen och på Folkets hus i Jokkmokk på annandagen. 1400 betalande dansade på Nordan och 650 i Jokkmokk (fullt). Helt otroligt egentligen.
Sedan har det runnit väldans mycket musikaliskt vatten under broarna i Frekvens dansbandsvatten. Ronny Danielsson har bestått och är nu redo för nya äventyr med nya musiker förutom då Andreas Wiklund som kamperat med Ronny under många år tidigare. Andreas som kanske mest är känd för Lagoona som hade monumentala framgångar med 2, 4 miljoner spelningar på MP3-listorna på 90-talet.
– Vi spelade tillsammans, Ronny och jag, på min mormors 60-års kalas på Sarek i Porjus i slutet av 90-talet, sedan har vi fortsatt, konstaterar Andreas. För gitarristen Alexander Hansson, trummisen Robert Eriksson och vokalisten Towe Ristin Holmbom gäller det ungdomliga inslaget i bandet. Alla med olika erfarenheter, trum-Robban, exempelvis, är fostrad rakt in i hårdrockens värld.
– Jovisst, men vi spelar ju faktiskt ZZ Top, garvar han.
Ronny, du nämnde att du ville ha ett speciellt band, som sticker ut..?
– Så har det varit från allra första början och så har det fortsatt. Jag har aldrig velat ha ett Z i Frekvens heller, det kommer aldrig att ske. Jag vill vara modernare men ändå ett dansband men med egen stil och eget innehåll. "Ungdomarna" är precis de rätta för just det.