Ett skott avlossas, några minuter senare sprakar det till i Maria Sjömarks gula radio. Hennes lagkamrat har skjutit en älgkalv. Klockan har precis passerat sex på morgonen och solen har börjat titta fram mellan grenarna i skogen. Vid Sjömarks vakttorn är det lugnt, och hennes gevär vilar mot väggen i älgtornet. Hon började jaga för tre år sedan och hon vet vad hon gillar med jakten, och hur hon reagerar om en älg springer ut framför hennes torn.
– Man får en adrenalinkick. Det är spännande att sitta och lyssna på vad som händer i radion.
Laget som Maria Sjömark tillhör är ett av två lag som håller till ute på Hertsön under jaktsäsongen. Under måndagen samlades de redan klockan fyra på morgonen för att gå igenom några av de viktigaste säkerhetsreglerna innan alla åker iväg till sina poster. Hon har förberett sig för en lång väntan. Tjocka kläder, termos och en liten digitalkamera är bara några måsten.
– Det är så här det är för det mesta. En väntan.
Tror du att du kommer att få se en älg?
– Nej, men man vet ju aldrig, säger Maria Sjömark.
Jaktlaget får skjuta 5 kalvar och fem vuxna älgar innan jakten är över den 27 november. Den första älgen som faller i Maria Sjömarks lag är en kalv, och det var Anders Lindberg som avlossade skottet.
– Det gick bra. Den klev ut på myren, säger han.
Men kalven var inte den första som han såg under morgontimmarna. En stund innan han kunde avfyra skottet såg han en älgko.
– Jag hade precis satt mig och tog upp bössan, då stack den, säger Lindberg, som trots allt är nöjd med dagen.
– Det är som med laxfiske, det går sju år emellan, så det dröjer nog ett tag till jag får någon igen.
När Sten Fors blåser av förmiddagens jakt kan laget räkna in både Anders Lindbergs älgkalv och en älgko. Han har varit jaktledare i över 20 år, men han har jagat på markerna kring Hertsön sedan 80-talet, och antalet älg har varierat.
– Ett antal år innan jag började jaga sköt de 50 älgar här.
Sten Fors tittar på medan några av jägarna arbetar med att flå kalven, som sedan ska hängas in i ett kylrum under några dagar. Köttet efter älgarna som fallit delar jägarna på, men han är säker på vad det är med jakten som han fastnade för.
– Att äta är inte så intressant. Jag gillar att sitta i skogen och höra hunden. Ibland kan det dröja länge innan man får skjuta, men det är själva stämningen. Resten är mest jobb.
– Men det gott med köttsoppa också, säger Per Vallgårda, en av jägarna.