Följ med på högalpin gemsjakt i Österrike

Om du tar bilen från München ner till Garmisch-Partenkirchen, men inte stannar i det lilla samhället med den stora Olympiabacken utan fortsätter vägen söderut, så hamnar du snart i Österrike. Och bara en kort sträcka efter gränsen kommer du till Scharnitz. På sommaren är Scharnitz en turistort, uppskattad för sin natur och sina vandringsområden. Till öster och väster om byn stiger branta bergssidor täckta med tall-, gran- och ekskog. Högt ovanför skogen syns vassa klippiga alptoppar. Även vintern är turistsäsong, men då är det skidåkningen som drar. Under hösten däremot är det lugnt i Scharnitz. Det är en kväll tidigt i november då jag, Erik, Bengt och Lars kommer dit för att jaga gems i bergen. Vädret är klart och stjärnorna gnistrar över Alperna, men de flesta restauranger och pubar är stängda. Bilarna som passerar är på väg någon annanstans. Jaktguider i tyrolerhattar
Uppe vid järnvägen finns ändå en liten restaurang och där äter vi en bit. De övriga gästerna sitter vid samma bord och känner uppenbarligen varandra väl. En äldre herre i jägarhatt hoppar över till oss på sina kryckor, hälsar och undrar varför vi besöker Scharnitz. Vi svarar att vi ska jaga gems och får en gillande nick. - Var kommer ni ifrån? Vi svarar Sverige och får ett brett leende till svar. - Ah, jag har hälsat på er drottning! Vilken drottning! Sedan berättar Franz, om jag hörde hans namn rätt, om vintersport och om den edelweiss han plockat åt Silvia uppe i bergen. Det är en energisk berättare och han känner trakten utan och innan. - Men varför besöker ni Scharnitz? Nästa morgon möter vi fyra jaktguider i tyrolerhattar och en jaktelev i lederhosen utanför vårt hotell. De hälsar glatt. Bara när de tittar upp mot det låga molntaket och de nu vita bergssidorna ser de lite mulna ut. Brant vandring
Efter en kort presentation tilldelas vi varsin guide. Min talar bara ytterst lite engelska, ungefär lika mycket som jag talar tyska. Men det är inget stort problem och vi kör raskt upp i bergsområdet Karwendel-gebiet. Normalt sett är gemsjakt en högalpin jakt i branter ovanför trädgränsen. Men vind och snö gör det vanskligt att ge sig upp så högt i dag och guiden förklarar att gemsarna dessutom kommer ner i skogen när det blir oväder. Vandringen från bilen går upp genom tallskog. Det är för brant för att gå rakt upp, så vi går på skrå. Här växer tall och marken är bara sparsamt bevuxen med lite bärris. Så brakar det iväg något snett nedanför oss. Ett rödbrunt djur går undan i snabbt trav. En kronhjort! Vi ser kronvilt igen, flera gånger. Så säger guiden att vi närmar oss en liten isolerad dal där vi ska kikarspana efter gems. Nya perspektiv
Någon minut senare står den bara där, en ensam gems mellan tallstammarna drygt hundra meter ovanför oss. Guiden ser att det är en gammal bock och ger klartecken till skott. Sekunderna senare välter min första gems omkull och blir liggande. Det är lite av ett antiklimax. Vi hade ju inte ens nått upp till trädgränsen! Vi gläds förstås åt gemsen, det är bara det att det nästan gick lite för … lätt! Vid bilen träffar vi Erik och hans guide som ska byta område. Jag följer dem resten av dagen under en jakt på gemsar som lurar oss gång på gång. Det ger nya perspektiv på den här jakten. Sverige är inte det enda europeiska land som har storslagen natur och spännande vilt!

Följ med på högalpin gemsjakt i Österrike

Snöflingor yr mellan tallarna i sluttningen upp mot trädgränsen. Ingen ovan syn för en fjälljägare. Men bergen är inte fjällen utan Alperna och jakten gäller gems.