Efter tre finaler och ett guld under 1990-talet slutade Luleå Hockey storhetstid – i alla fall tillfälligt. Sedan Luleå tog steget upp i Elitserien (nu SHL) 1984 har klubben aldrig åkt ur eller behövt spela för sin plats i högsta serien.
Men säsongen 2007/2008 var klubben ett enda mål från att tvingas spela kvalserien.
– Det var ett riktigt "wake up call" för hela organisationen. Ibland behöver man vara nere på botten för att se helheten och se att ingenting är självklart, säger Anders Burström som då gjorde sin första säsong som kapten i Luleå Hockey och totalt har spelat 15 SHL-säsonger i klubben.
Förutsättningarna inför sista omgången var att Luleå var tvingade att vinna mot Timrå, samtidigt som Mora måste förlora.
Luleå vann, och när spelarna klev in i omklädningsrummet trodde de att Linköping ledde mot Mora med 5–3.
– Vi fick höra sen att det blivit två mål till 5–5 – men de hade inte velat sätta upp det på resultattavlan ifall att det skulle störa oss eller att vi skulle tappa modet, säger Burström.
Spelarna satt i omklädningsrummet, vissa lyssnade på radion eller såg tv-sändningen och en del gömde sig i bastun och ville inte se alls.
När förre Luleå Hockey-spelaren Tomas Surovy gjorde 6–5 till Linköping i förlängning bröt ett stort jubel ut både i omklädningsrummet och på läktarna där fansen hade stannat kvar.
– När vi satt i omklädningsrummet var det en obehaglig känsla. Jag kommer ihåg min egen glädje efteråt och jag åkte runt på isen sen med en gammal Luleå Hockey-flagga. Det var otroligt känslosamt, säger Burström.
Luleå vann sin match med 4–2 och tre av målen gjordes av norrbottningar: Linus Omark, Mikael Lidhammar och Robin Lindqvist.
– Med två omgångar kvar var vi i princip redan i kvalserien. På nåt sätt lyckades vi slippa kval. Känslan var nästan som att vi hade vunnit ett SM-guld.
Mora åkte ur Elitserien och Luleå Hockey fick börja om.
– Det var en viktig tid för Luleå som efter några tunga år började gå bättre efter det, säger Burström.
Säsongerna från 2001/2002 till 2006/2007 lyckades Luleå inte ta sig förbi kvartsfinal. Säsongen efter kvalräddningen slutade Luleå femma i tabellen och åkte ut mot Frölunda i kvartsfinal. Sedan kom Europasuccén när man vann European Trophy 2012, förlorade SM-finalen mot Skellefteå 2013 och vann CHL 2015.
– Att få vinna på hemmaplan i ett fullsatt Coop var en magisk känsla, säger Burström som när laget vann Champions Hockey League stod i båset som assisterande tränare.
Klubben bildades 1977 och hette då Groko. Det var en sammanslagning av IFK Luleås och Luleå SK:s hockeysektioner. Groko blev 1979 Luleå Hockey. Redan 1978/1979 spelade laget play off till Elitserien, men föll mot Huddinge. 1984 blev i stället året då man tog klivet upp i högsta serien.
1999/2000 vann Luleå Hockey rekordmånga, 23 stycken, hemmamatcher i rad.
– Vi kom in i en känsla där vi var oövervinnerliga. Motståndarna var nästan oroliga när de kommer upp hit och skulle spela för att de visste att det skulle bli tufft, säger Burström.
Under 90-talet hade Luleå också ett rykte om sig att vara svåra att möta i Delfinen.
– Att komma upp till Luleå, första tio–tolv minuterna, var man inte med där, då blev det förlust. Det satt kvar länge, länge i hockey-Sverige, säger Burström.
Varför var ni så starka?– Vi hade en fantastisk hemmapublik som körde igång från första början. Det bara vibrerade i kroppen. Vi visste att moståndarna hade respekt för oss. Sen hade vi bra lag också – lag som var byggda för att spela fysiskt och åka mycket skridskor. Det ingav bra respekt hos motståndarna.
Tycker du att dagens Luleå Hockey har tappat det?– Publiken är alltid fantastisk. Sen lever dem utifrån hur verkligheten ser ut och vi har inte haft samma skräckinjagande respekt, inte lika skridskostarka lag och stor omsättning senaste åren och det kan påverka. Men den känslan finns fortfarande kvar i många lag att det gäller att vara med uppe i Luleå. Det är ingenting som är borta men det gäller kanske att ta fram det igen – att det har legat vilande.
Passningsgeniet och klubbens nuvarande general manager, Stefan "Skuggan" Nilsson, debuterade som spelare i Luleå Hockey redan säsongen 1984/1985 – året efter uppflyttningen:
– Av någon anledning upplevs det som att det är en tuff resa upp till Luleå, det ligger långt norrut och det kan vara snöstorm när man kliver av planet. Det kan vara en bister känsla när man kommer hit. Det har levt kvar och vi har väl försökt spel den typen av hockey med tuffa inslag och mycket skridskoåkning. Det vore kul om det får leva kvar.
Obol-härvan som uppdagades 2006 blev ett långt svart kapitel i klubbens historia. Klubben investerade spelares pengar och Obol Investment gick bland annat in som huvudsponsor för Svenska Basketligan. Sedan begärdes företaget i konkurs, men av de investerade beloppen kunde bara en bråkdel betalas tillbaka till många av investerarna, däribland Luleå Hockey. En tvist med Mikael Renberg uppdagades också. Till exempel anklagade Renberg Luleå Hockey för att bära ansvar för att hans pensionspengar investerats i Obol Investment. Renberg skrev sedan på för Skellefteå.
– Det var ett par tuffa år, både sportsligt och ekonomiskt, och det kan ofta gå hand i hand det där. Men det blev en liten vändning, säger Stefan Nilsson.
Guldsatsningen 2015/2016 och Minecraft-miljardären Jakob Porsers sponsorpengar blev knappast den succé fansen hoppades på.
"Jag vill att Luleå Hockey ska kunna närma sig de riktiga drakarna i svensk hockey. Att föreningen ska kunna vara med på värvningar som tidigare glidit oss ur händerna, att vi ska kunna behålla de talanger som kommer från länet lite längre. Det skulle vara skitkul.", sa Porser till NSD då.
Klubben lade pengar på att plocka in flera meriterade spelare till laget. Jacob Micflikier, Toni Rajala, Bill Sweatt, Craig Schira och Brendan Mikkelson värvades och det snackades om en uttalad guldsatsning.
I stället började man trögt för att sedan åka ut i semifinal mot blivande mästaren Frölunda med 2–4 i matcher.
Men trots framgångar och motgångar har föreningen alltid rest sig.
– Luleå vill alltid vara ett topplag, men med fjolårssäsongen i färskt minne så har vi pratat om att göra ett litet omtag, säger "Skuggan" Nilsson.
Damlagets intåg i klubben 2015 har blivit en succé. Munksund/Skuthamn blev MSSK/Luleå Hockey och laget vann SM-guld redan första säsongen i Riksserien (nu SDHL). Den uttalade damsatsningen har gett eko i hela hockey-Sverige och publiken har tagit laget till sig. I den avgörande finalmatchen i fjol satt 4 179 personer på läktarna i Coop Norrbotten Arena.
– Det känns skönt – nästan som ett erkännande. Många har inte gett det en chans men nu känns det som att man har gett det en chans och faktiskt tyckt om det. Det har varit en bonus att det har gått så bra, säger MSSK/Luleå Hockey-profilen Emma Eliasson.
Av 14 SHL-lag har bara fem ett lag i SDHL. Skellefteå har till exempel först inför den kommande säsongen tänkt satsa på ett damlag – och Frölunda har nobbat samarbete med Göteborg HC, som missade kvalet upp till högsta serien förra säsongen och dras med ekonomiska problem.
– Vi har känt att det har varit genuint från Luleås sida – att de känner en glädje att ha oss och att vi har nått ut till hela Sverige med satsningen, säger Emma Eliasson och får medhåll av Stefan Nilsson:
– Det känns som en väldigt klok satsning som har blivit lyckat. Vi har mest publik på damsidan och det är stort intresse. Där är vi ledande, säger han.
När klubben går in för ännu en säsong utmanar damerna om SM-guld och herrarna hoppas på en ny storhetstid.
– Vi har ambitioner att vara ett topplag men göra det i en sund takt. Vi kommer nog inte gå ut och skrika SM-guld utan vara lite klokare i vår satsning, säger general manager Nilsson.