– De röda kyrkstugorna med sina vita knutar har nästan blivit en symbol för det svenska och vi har glömt bort det inflytande vi har fått från andra håll, säger Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.

Det är han som har fått uppdraget att fördjupa kunskaperna om vilka som har levt och verkat i Luleå socken. Den nya boken heter ”Möten mellan olika folk – den mångkulturella kyrkstaden i Gammelstad”. Ytterligare tre böcker på tre olika teman är planerade och Lars Elenius är med och jobbar med alla tre tillsammans med olika experter.

– Det är viktigt att vi som museum och våra guider inte är så snäva i våra berättelser, utan ger besökarna ett vidgat perspektiv, säger Ann Lindblom-Berg, chef för Friluftsmuseet Hägnan.

Lars Elenius har varit tidigare mest fokuserat på Tornedalen och Tornedalens språkhistoria, liksom Norrbottens äldre historia från forntid till historisk tid.

– Trots att jag har bott i Luleå väldigt länge har jag aldrig forskat på mina egna trakter.

Därför tyckte han det var roligt att få frågan och har de senaste två åren grävt ner sig i kyrkböcker, äktenskapslängder och andra dokument från Luleå.

Kallax i Luleå kommer av ett finskt namn, vilket han tolkar som att det ursprungligen var en finsk bosättning.

– I Luleå kommun har vi också Lappön, Kåtaholmen och Lappkåtaviken som tyder på samiskt inflytande och Niemisel som är ett finskt namn.

Under 1600-talet och framåt när samerna blev utslagna från renskötseln var det många som flyttade till kusten. Det framgår tydligt i giftermålslängderna där det ända fram till slutet av 1800-talet tydligt angavs vilka som var samer.

– Det var många som hade det eländigt och tiggde för att försörja sig. Andra blev pigor eller drängar hos bönderna. En del byggde sig så småningom egna hägn i utkanten av byarna. Jag har själv traskat runt och sett flera exempel på gamla samiska bosättningar, berättar Lars Elenius.

I ett rättegångsprotokoll finns den tragiska historien om Lapp-Anna i Rutvikssund. Hon blev mördad och hennes två barn lämnades att frysa och svälta ihjäl i en koja i skogen år 1697.

En annan ung samisk kvinna födde ett dödfött barn i skogen, men fick hjälp av ett nätverk av samiska väninnor som tjänstgjorde som pigor i gårdarna runt omkring i Luleå.