Neandertalprotein kan ge skydd mot covid

Ett protein som vissa av oss Àrvt frÄn neandertalarna har en skyddande effekt mot covid-19. Nu hoppas forskarna pÄ en fungerande behandling mot sjukdomen.

MÀnniskans arvsmassa, förutom de med ursprung i Afrika, innehÄller gener frÄn neandertalarna. DÀrför tror forskarna att vÄr egen mÀnniskoart, Homo sapien, stötte pÄ neandertalarna i dagens Mellanöstern, eftersom det var dÀrifrÄn vi sedan spreds bÄde till Asien och Europa.

MÀnniskans arvsmassa, förutom de med ursprung i Afrika, innehÄller gener frÄn neandertalarna. DÀrför tror forskarna att vÄr egen mÀnniskoart, Homo sapien, stötte pÄ neandertalarna i dagens Mellanöstern, eftersom det var dÀrifrÄn vi sedan spreds bÄde till Asien och Europa.

Foto: NIKOLA SOLIC/TT

Vetenskap & teknologi2021-02-27 12:43

Av allt att döma gör en variant av proteinet OAS1 och som finns i blodet, att det Àr svÄrare att insjukna i covid-19. Och Àven om man gör det, sÄ fÄr man oftast mildare sjukdom.

Det lustiga Àr dock, att den speciella proteinvarianten antagligen Àr ett resultat frÄn nÀr vi mÀnniskor hade sex med en annan mÀnniskoart, de numera utdöda neandertalarna. Den aktuella proteinvarianten har alltsÄ uppstÄtt för tiotusentals Är sedan och finns nu ungefÀr hos var tredje person med europeisk hÀrkomst.

Redan i dag finns behandlingar som ökar nivÄerna av OAS1, och just nu pÄgÄr forskning för ta reda pÄ om dessa behandlingar kan anvÀndas mot covid-19.

Blod frÄn VÀsterbotten

Den studie som slĂ„r fast att OAS1 verkligen har en skyddseffekt mot covid-19 presenteras nu i tidskriften Nature Medicine. I studien har forskarna utgĂ„tt frĂ„n 14 000 fall av covid-19 samt 1,2 miljoner kontroller. FrĂ„n dessa fann man 931 olika proteiner som cirkulerade i blodet, dĂ€r en ökning av OAS1 var starkast associerat med skydd mot svĂ„r sjukdom av covid-19. NivĂ„erna av detta protein har ocksĂ„ mĂ€tts hos 500 patienter som lĂ€mnat prover till kanadensiska Biobanque quĂ©bĂ©coise de la covid-19 (BQC19), dĂ€r man kunde verifiera fynden pĂ„ gennivĂ„; att ökade nivĂ„er hos patienter efter att de blivit infekterade resulterade i ett skydd mot svĂ„r covid-19.

Men eftersom nivÄerna av OAS1 kan pÄverkas av covid-19 i sig, Àr det viktigt att kunna mÀta nivÄerna i prover tagna lÄngt före pandemin. Och hÀr har blod frÄn vÀsterbottningar nÄgot av en nyckelroll i de aktuella studierna, eftersom invÄnare i VÀsterbotten Ànda sedan 1990 lÀmnat prover till VÀsterbottens hÀlsoundersökning, prover som sparats i en biobank och som sedan dess utgjort en unik resurs för olika typer av forskning.

"SpÀnnande möjligheter"

"Vi fortsÀtter nu med att studera nivÄerna av proteiner frÄn tiden före pandemin hos personer som lÄngt senare insjuknade i svÄrt sjukdom och jÀmför dessa med personer med mild sjukdom", sÀger forskaren Elin Thysell i ett pressmeddelande frÄn UmeÄ universitet.

Enligt Johan Normark, huvudansvarig för den kliniska studien, innebÀr fyndet av OAS1 i samband med covid-19 spÀnnande möjligheter.

"Det finns redan i dag behandlingar som ökar nivÄerna av det specifika proteinet i kroppen. Nu kan vi gÄ vidare och undersöka om de Àven kan anvÀndas mot covid-19", sÀger han.

Fakta: SlÀktet mÀnniskan

MÀnniskoslÀktet Homo uppstod för cirka 2,8 miljoner Är sedan i Afrika. Det hÀrstammar frÄn det Àldre och mer primitiva slÀktet Australopithecus.

Den Àldsta arten inom detta slÀkte antogs lÀnge vara Homo habilis, men fynd av en Ànnu Àldre, icke namngiven art, har gjorts i Etiopien. Totalt har minst elva namngivna arter placerats i slÀktet, inklusive vÄr egen art, Homo sapiens.

NÀr vÄr egen art kom till Europa för cirka 40 000 Är sedan fanns det redan neandertalmÀnniskor, Homo neanderthalensis, dÀr. NeandertalmÀnniskan fanns i Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien. Arten separerade frÄn vÄr egen art för drygt 750 000 Är sedan, enligt de senaste rönen. Den dog ut för cirka 40 000 Är sedan, det vill sÀga ungefÀr samtidigt som nÀr Homo sapiens kom till Europa.

KĂ€llor: Nature och Science

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!