Sverige vidhåller kritik mot EU:s coronafond

Regeringens första kommentar till EU-kommissionens förslag på den så kallade återhämtningsfonden är negativ.

– Det här skulle inte vi kunna rösta ja till rakt av, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Fonden ska hjälpa de medlemsstater som drabbats hårdast ekonomiskt av coronakrisen.

Statsminister Stefan Löfven (S) uppger att en återhämtningsfond som bidrar till att få ländernas ekonomier på fötter behövs. Regeringens kritik handlar framförallt om att en så stor del av pengarna som ska betalas ut ur fonden ska ges bort som bidrag.

Sverige får betala

Löfven skriver i en kommentar att det är "anmärkningsvärt att EU-kommissionen nu föreslår att mer än 5 000 miljarder kronor ska delas ut som bidrag, utan några krav på återbetalning".

Han fortsätter: "Det riskerar att bli ett kraftigt påslag av vad Sverige betalar till EU."

Fonden på 750 miljarder euro ska byggas upp genom att EU-kommissionen tar upp lån med EU-budgeten som säkerhet. Den delen av fondmedlen som betalas ut som bidrag till medlemsstater, framförallt till Italien och Spanien, kommer alla EU-länder att få vara med att betala tillbaka.

– Vi tycker det ska vara lån i stället för bidrag, så det här är inget vi accepterar, säger Hans Dahlgren.

Han påpekar att lån ger ett starkare incitament för att använda pengarna på rätt sätt.

Notan dröjer

Det kommer dock, enligt EU-kommissionens förslag, att dröja innan Sverige och andra EU-länder får börja betala notan för återhämtningsfonden. Tanken är att återbetalning ska ske tidigast från 2028 och kunna pågå ända till 2058.

Dahlgren vill inte spekulera i hur mycket högre Sveriges EU-avgift skulle kunna bli på så lång sikt.

– Men om man ger bort pengar, då måste någon annan betala för de pengarna, säger han.

EU-kommissionen föreslår andra sätt att finansiera fonden än att bara höja EU-ländernas EU-avgifter, till exempel genom att EU får ta in vissa typer av skatter.

– Att överföra någon beskattningsrätt till EU, det är vi inte intresserade av, säger Dahlgren.

Men han tillägger att om det finns andra sätt som gör att Sverige kan få lägre EU-avgift, så är regeringen beredd att diskutera det.

Stort skifte?

Det finns de som ser kommissionens förslag som början på en ny era i EU:s utveckling med till exempel en gemensam finanspolitik eller EU-skatter.

– Några vill kanske se det på det sättet. Jag ser det som en engångsinsats. Jag ser inte det som att vi har något fundamentalt skifte, säger Dahlgren.

– Men det skulle naturligtvis vara en ändring i EU:s sätt att arbeta om vi plötsligt började låna upp stora miljardbelopp för att ge ut som bidrag. Det har vi inte gjort förut.

Moderaterna delar regeringens kritik av EU-kommissionens fondförslag.

– I det här förslaget ska svenska skattebetalare vara med och betala av på Italiens och Greklands statsskuld. Det är inte rimligt, säger partiets ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Hon förväntar sig att den svenska regeringen tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark är "stenhårda" i EU:s förhandlingar om fonden.

"Inte villkorslösa pengar".

Men Sverige EU-kommissionär Ylva Johansson försvarar paketet och framhåller att det är en "investering i framtiden":

"Det som presenterats av Ursula von der Leyen är en tidsbegränsad satsning och det är inte frågan om villkorslösa pengar", betonar Johansson vidare i ett skriftligt uttalande.

"Det handlar självklart om solidaritet. Men också om att konkursade företag, stängda butiker, enorma mängder arbetslösa i Europa slår hårt inte bara i de egna länderna. Det drabbar alla, våra marknader sitter ihop", fortsätter hon.

För att minska motståndet mot sitt förslag har EU-kommissionen även föreslagit att rikare länder, som Sverige, ska få behålla sina rabatter på EU-avgiften under kommande budgetperiod 2021-2027.

"Det är ett viktigt framsteg för Sverige", skriver Löfven i sin kommentar.