Kommuner har bättre koll på våldsam extremism

Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet visade en kartläggning 2017 att 134 av landets 290 kommuner höll sig med en kommunal handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism.

Få av handlingsplanerna var baserade på en lokal lägesbild av omständigheter och regelbundet uppdaterad.

Nu har Segerstedtsinstitutet ånyo rapporterat till SKR. Det visar sig att det systematiska förebyggande arbetet har utvecklats under de fem åren. 147 kommuner har på en enkät svarat att de har handlingsplaner och numera håller sig 138 med kommunala lägesbilder.

Vid en utökad förfrågan tillkom minst 30 kommuner med handlingsplan och ytterligare 17 kommuner med andra relevanta styrdokument och planer.

Idkar kampsport

Malin Svanberg, projektledare vid demokratisektionen på SKR, är nöjd med att antalet handlingsplaner har ökat:

– Absolut. Och det som vi också tycker är glädjande är att så många kommuner har lokala lägesbilder där man har tagit reda på hur förutsättningarna är i den egna kommunen.

SKR kan inte säga hur mycket våld som undviks tack vare de lokala kartläggningarna.

– Det handlar inte bara om att undvika extremt våld utan det kan vara så att det finns extremistiska rörelser i kommunen. I Värmland finns det exempel på extrema rörelser som driver kampsportsklubbar. Det kanske inte drabbar tredje part eller samhället i sig, men det är ett störande moment att man har extremistiska rörelser kan rekrytera barn och unga. Man har en odemokratisk grund som i sin tur kan eskalera till våld, säger Malin Svanberg.

Nationellt styrt

TT: Vilken typ av våldsbejakande extremism är vanligast?

– Det ser jätteolika ut i hela landet, men man kan ju säga att högerextremism är närvarande i många kommuner, svarar hon.

– Vår ambition är att alla kommuner ska vara medvetna om att man kan ha sådana här miljöer. Om man historiskt inte har haft det är det ingen garanti för att man inte i framtiden kommer att ha det.

Den första nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism blev förra S-ledaren Mona Sahlin 2014.

– Då kom väldigt mycket nationella pålagor om vad kommunerna borde göra, men nu menar vi att kommunerna måste ha ett lokalt perspektiv för att det ser så olika ut i landet, säger Malin Svanberg.