Regeringens totalförsvarsproposition pekar ut inriktningen för det militära och civila försvaret för de kommande fem till tio åren.
Mycket handlar om att se till att de beslut om upprustning som fattades 2020 verkligen genomförs. Och om att framförallt armén, men även marinen och flyget, har tillräckligt med ammunition, robotar, reservdelar och andra förnödenheter, att kunna strida en längre tid.
– Det finns stora brister på markstridssidan, säger Jonson.
Han understryker att det är bråttom med att öka krigsförbandens förmåga och tycker att upprustning går för långsamt. Enligt honom stärks förmågan snabbast genom anskaffa grundläggande materiel som till exempel ammunition.
Ett stambyte
Jonson jämför satsningar med ett "stambyte" i en fastighet, som inte syns utåt, men som är viktigt för att huset ska fungera.
Redan 2020 beslutades att kärnan i armén ska vara fyra brigader 2030. I dag finns en helt färdig. Att Sverige skänkt bort ett stort antal stridsfordon 90 och Leopardstridsvagnar har inte underlättat.
År 2020 beslutades också att kärnan i marinen ska vara sju korvetter och fem ubåtar, samt att stridsflyget ska bestå av sex stridsflygdivisoner. Det gäller fortfarande. Trots att Ryssland sedan dess inlett ett storskaligt krig mot Ukraina.
I propositionen görs dock nya satsningar på luftvärnet i armén och på kanoner och telekrigsförmåga mot drönare. Viktigt är också att marinens sju korvetter ska utrustas med luftvärn, men det beslutades redan 2020.
Kan justeras
TT: Får vi ett luftvärn som kan skydda hela landet 2030?
– Det är nog inget land som kan försvara hela sitt territorium. Man får antingen fokusera på befolkningscentra, samhällsviktig verksamhet eller krigsförband, säger Jonson.
Han tillägger dock att Sverige kommer att ingå i Natos integrerade luftförsvar.
Jonson pekar på att propositionen inte bara fokuserar på att genomföra gamla upprustningsbeslut, utan även blickar framåt.
Satsningar görs på ny teknik och innovation, på drönare och patrullrobotar, på robotar med lång räckvidd och raketartilleri, på svenska militära satelliter, modernare radar- och sensorsystem och på att digitalisera försvarets sambands- och ledningssystem.
Försvarsministern tillägger att den planerade upprustningen kan behöva justeras redan om något år, efter att Nato hösten 2025 är klara med sin krav på Sveriges militära förmåga.